Feb 242015
 

De senaste veckorna har jag och söta hustrun tagit tag i ett projekt som vi borde gjort för länge sedan, det gäller renovering av de två kvarstående rummen på nedanvåningen, planen är mycket enkel, ut med det gamla, och in med det nya!

Renovering på gång

Renovering på gång

Vi har nu kommit så långt så att alla innerväggar är rensade hela vägen ut till de bärande väggarna, de gamla golven är rivna, undertaken är rensade hela vägen till gamla spännpapptaket, det tänker vi behålla då det samlar upp skräp från bjälklaget ovan, vi skall ändå bygga ett nytt undertak, så det gamla kommer inte att synas.

En kul detalj, när vi rev undertaken, så hittade vi inte mindre än två ytterligare undertak, man har helt enkelt bara klappat på nytt och aldrig rivit bort det gamla.

Renovering på gång

Renovering på gång

Den bärande väggen mellan rummen skall växlas av, det har vi anlitat hantverkare för att göra, det är inget som jag ger mig i kast med, risken är på tok för stor att det blir skador på huset då det är en bärande vägg som skall bearbetas om jag skulle göra det själv.

En viktig detalj att tänka på, när man gör ingrepp i bärande konstruktioner, oavsett hur små ingrepp det än rör sig om, så skall det alltid in en bygganmälan till kommunen, de enda undantag som jag förstod att de kunde göra var om man skulle göra om en dörröppning från 90cm dörr till 120cm dörr.

Renovering på gång

Renovering på gång

Gårdagens stora insats vara att ta bort tre av de gamla elementen, rensa bort överflödiga värmerör, plugga igen, för vi skall in med golvvärme i vårt nya vardagsrum. Man kan även i bilden ovan se den gamla murstocken, där har det en gång i tiden suttit en kakelugn, men den är borta sen drygt 50 år, vi kommer att sätta en vedeldad kamin där istället. Men det får bli lite längre fram i byggprocessen.

Tjing!

Feb 212015
 

Jag och min älskade hustru hade lite hastigt och lustigt planerat in att vi skulle gå och titta på Metropolis på Stadsteatern i Stockholm, vi var båda dunderförkylda, host och snörvel i tid och otid. Så i fredags rullade vi ner till Stockholm, checkade in på hotellet och somnade i princip ovaggade.

Idag var det då dags!

Metropolis, Stadsteatern Stockholm

Metropolis, Stadsteatern Stockholm

Affischbilden ovan störde mig en hel del, det finns inget i produktionen som ens påminner om bilden, det finns ingen klocka, figuren i mitten finns inte med på scen, de två vitklädda männen spelades av helt andra skådespelare. Så affischen kändes som falsk marknadsföring. Nåväl, man kan inte få allt.

Detta är likväl något av en unik händelse, dvs att science-fiction får ta plats på teaterscenen, det är en mycket styvmoderligt behandlad genre, detta trots att det finns stora mängder med utsökt material att göra scenproduktioner från.

De flesta känner nog till Metropolis som en stumfilm från 1927, då i regi av Fritz Lang, hans film var banbrytande när det väl begav sig. Jag hade inte några förhoppningar om något banbrytande denna gång, mycket för att kontexten inte längre är aktuell i vårt samhälle. Science-Fiction har helt enkelt blivit Science-Fakta.

Pressbild: Metropolis, Stadsteatern Stockholm

Pressbild: Metropolis, Stadsteatern Stockholm

Nu är det inte Fritz Lang som ligger bakom manus på Metropolis, det är Thea von Harbou, dock var hon gift med Fritz Lang när hon skrev ursprungstexten.

Har du gott om tid, så kan du se hela originalfilmen här:

Pressbild: Metropolis, Stadsteatern Stockholm

Pressbild: Metropolis, Stadsteatern Stockholm

Publiken strömmade in på Klarascenen, jag skulle gissa att det var knappt halvfullt, men då jag och söta hustrun satt på 2:a rad parkett, så var vi likväl nästan uppe på scenen, jag gillar att få hamna nära, det ger en bättre upplevelse för mig.

Pressbild: Metropolis, Stadsteatern Stockholm

Pressbild: Metropolis, Stadsteatern Stockholm

Det pågår flera grundberättelser i Metropolis, dels är det en kamp mellan de rika som lever på hårt pressade arbetare, där arbetarna fråntagits sin personlighet, de har som enda funktion att arbeta, sova och sen dö när de inte klarar att hålla uppe tempot.

De rika, även de har svårt med sina personligheter, de har ingen funktion att fylla, inget syfte, inget mål, de får mest ägna sina dagar med att fördriva tiden.

En annan viktig bärande berättelse är frågan om människan kan vara enbart god eller enbart ond, det är kanske så enkelt att vi alla är en blandning av båda delarna.

Den lätt udda vetenskapsmannen C.A. Rotwang har fått i uppgift att skapa en mekanisk människa, som skall kunna arbeta oavbrutet, detta är något som inte faller helt väl ut.

Pressbild: Metropolis, Stadsteatern Stockholm C.A. Rotwang

Pressbild: Metropolis, Stadsteatern Stockholm C.A. Rotwang

Denna uppsättning på Stadsteatern har en hel del kvalitéer som jag gillar skarpt, främst är det befriande att man inte försökt att återskapa Fritz Lang’s film, utan man har gjort en egen uppsättning som bärs fram med en avskalad dekor, med nyskriven musik samt mycket lyckad kostym. Allt är lagom avskalat, där skådespelarna verkligen lägger all kraft i att bära fram berättelsen till oss i publiken.

Uppsättningen har en speltid på 2 timmar och 40 minuter, då inkluderat 20 minuters paus, det känns inte någonstans som om det skulle vara några transportsträckor, tiden bara försvinner, plötsligt är det slut.

Detta ger mersmak, jag kan nu bara hoppas att Stadsteatern fortsätter på detta spåret och ger sig i kast med andra starka Science-Fiction berättelser, tex verk som Farenheit 451, Kallocain, 1984 eller varför inte Simulacron-3, hoppas kan man alltid.

Tjing!

Feb 072015
 

Jag har ju lite av en ovana att köpa in lite konst då och då, den senaste tiden har jag gjort några inköp av Gicléetryck av Petter Thoen och Tor Rafael Reaal. Det kostar inte så värst mycket att köpa lite riktiga saker, och det förgyller hemmet då konst är mat för själ och sinne.

Petter Thoen - The great train robbery

Petter Thoen – The great train robbery

Tor Rafael Raael - Marihøneøya

Tor Rafael Raael – Marihøneøya

I går kväll, då hittade jag en liten pärla som jag verkligen gillade, detta är en acryl i miniatyrformat, den är inte större än ca 10×10 cm, men likväl inrymmer målningen en så fantastisk detaljrikedom. Konstnären, det är Nicola McLean.

Nicola McLean - Vibrant Scottish landscapes

Nicola McLean – Vibrant Scottish landscapes

Så passa på, förgyll ditt liv med vackra målningar, det är det verkligen värt.

Häpp!