Jul 282012
 

Godmorgon i stugan var det första jag tänkte efter en mycket varm natt. Solen hade värmt upp rejält under gårdagens eftermiddag och kväll, och den goda värmen stannade kvar en bra bit in på natten, så jag var lite småfuktig på ryggen när jag vaknade. Men det var en härlig morgon ute, så jag var nöjd ändå. Sängarna är riktigt bra på Kollängen, det är skönt för ryggen.

Jag och hustrun pallrade oss upp och ut till köket på Kollängens Vandrarhem, dags att intaga oss en liten frukost. Hustrun gömde sig bakom ett bordsbuskage, men hon är fin ändå tycker jag.

Älskade hustrun bakom blommorna

Efter avklarat näringsintag så packade vi oss in i bilen, körde den korta biten ner mot Broby för att hämta upp en av mina kollegor, och sedan begav vi oss mot Spiken på Kållandsö för att inleda dagens arbete. Hustrun sa Hej, och åkte sedan ut på egna äventyr medan jag utförde mitt arbete.

Efter att Spiken var avklarad, så blev det en tur upp till Läckö slott, där pågår ett projekt som jag är involverad i. Idag var det en koll på bygget, allt för att skaffa sig en bild över vad som skulle göras, eller rättare sagt vart projektet skall göras.

Läckö Slott

Projektet som sådant, det berättar jag gärna om längre fram, så det sparar vi till ett senare inlägg. Men allt gick bra, och allt ligger rätt i fas, det känns bra tycker jag.

När klockan började närma sig strax efter lunch, så passade vi på att gå närmare Läckö slott och då till Café Stallet, där finns det riktigt smarrig mat, väl värt ett besök.

Jag slog till på en Getost sallad med riktigt färska grönsaker, liten skvätt honung och ett par goda nötter, helt fantastiskt gott, mycket väl värt en omväg.

Café Stallet, Läckö Slott. Getostsallad

När den goda maten i lungan ro konsumerats, så tog jag och en av mina kollegor en egen sväng över till slottsträdgården, det är härifrån en hel del av råvarorna som används på Café Stallet kommer från, närmare än så här kan man knappast hämta sina varor, direkt från marken, friskt och gott.

Slottsträdgården, Läckö Slott

Med detta var min arbetsdag klar, och som tur var fick jag transport in till Sockerbruket i Lidköping, där hämtade hustrun upp mig för vidare åktur tillbaks till vandrarhemmet. Hon hade haft en riktigt trevlig dag, sett sig omkring i stan, träffat lite kollegor, verkade mycket nöjd med dagen.

Vi tog oss en snabb stödvila, eller siesta som man även kan kalla det hela. Mat och sovklockan började återigen klämta, det närmade sig helt enkelt middag för oss. Så för oss blev det en tur till Harrys inne i Lidköping. Maten var ok, inte fantastisk, lite för blek för min smak. Smaken är helt enkelt olika för det verkade vara ett populärt ställe.

Mätta i magen så begav vi oss lite västerut, det var inte planerat, men vi gjorde ett stopp vid Husaby Kyrka, här har vi varit tidigare, men det är ändå ett besöksmål som är väl värt ett besök. Det var här som Olof Skötkonung lär ha döpts och då blivit Sveriges första kristna kung. Det hela är lite osäkert då det skulle skett år 1008, men det får duga ändå.

Husaby Kyrka

Vi tittade runt inne i kyrkan, det är en fascinerande kyrka på många sätt.

Korskrank, Husaby Kyrka

Strax öster om Husaby Kyrka ligger Sankt Sigfrids källa, det var då som kungen lär ha döpts. På vägen dit passerade vi en kiosk och slog till på var sin Kling-Glass, detta är en av de bästa glass sorterna, känns som riktiga ingredienser. Inköpet gick på 44 kronor, men det saknades växel i kassan, för att lösa det hela sade jag till butiksinnehavaren att helt enkelt höja priset till 45 kronor, så skulle problemet lösa sig. Han blev lite osäker, men gick sen med på uppgörelsen.

Husaby Kyrka, Sankt Sigfrids källa

Denna dagen har varit lång, nu är vi tillbaks på vandrarhemmet, det är dags för en välförtjänt vila. Egentligen hade jag tänkt mig att titta lite på OS-invigningen, men så blev det inte. Vi har en lång dags resa imorgon, så vi får hålla här för dagen.

Go’Kväll!

Jul 262012
 

Efter dagens lunch hade jag och hustrun ett litet äventyr inplanerat, eller rättare sagt, så skulle jag ner till Läckö för att arbeta, detta var ett perfekt tillfälle att få med sig älskade hustrun på Vuxen-Pryo. Det är trevligt när man kan kombinera nytta med nöje. Hustrun rattar hjulet på ett föredömligt sätt, och jag skötte kartan (vilket inte är så svårt när man hittar)

Hustrun rattar hjulet

Det är ca 5-6 timmars bilkörning mellan Gävle och dagens mål Kollängens Vandrarhem. Vi tog vägen över Uppsala och sen över skogen via väg 55, det är inte så ofta jag tar den vägen, så då fick jag pilla fram GPS’en för att komma rätt.

Vi hade en minnesbild av att det tidigare fanns en skylt vid väg 44 som pekade in mot vandrarhemmet, men skylten var borta så det blev en liten svängom innan vi kom fram till målet. För den oinvigde så ligger Kollängens Vandrarhem precis bredvid Kollängens Tingshus, väg 44, avfart “Broby” och så ca 500 meter in på vägen, håll till höger.

Anne Catrine vid Kollängens vandrarhem

Det är vår gamle vän Ulf Wågland och hans sambo Lena som driver vandrarhemmet, så ännu en gång fick vi förena nytta med nöje, det är mycket trevligt att återses igen. De långa avstånden är tyvärr ett hinder, men man blir desto gladare när tillfälle ges att ses.

Ulf Wågland, Kollängens Vandrarhem

Efter inkvartering så slog vi till med en liten stödvila, dagen har varit lång och resdammet skall poleras bort. När solen så sakteliga började dra sig neråt, värmen var starkt, så passade vi på att titta lite på bygden och vyerna. Ytterligare en liten bit bort på vägen så bor numera ännu en av mina kollegor, så jag och hustrun passade på att göra en husesyn, prata lite jobb och gamla minnen, det var en trevlig kväll.

Vy utanför Kollängens Vandrarhem

Dagen är nu slut, sömnen känns nära, det är en dag även imorgon och då behöver jag vara pigg och alert.

Go’Natt!

Jul 262012
 

Ja det är ju som det är med tänderna, en av mina kindtänder har bråkat lite under våren och försommaren. För några veckor sedan fick jag tanden urborrad och fylld med något skoj, vet inte riktigt vad det var, men det luktade kryddor.

Nu idag var det dags för nästa vända inför rotfyllningen, min tand är lite av en träningsbana för tandläkaren som håller på att specialisera sig på komplexa rotfyllningar, och självklart ställer man upp. Jag är ju väl medveten om att det ändå i slutändan kan bli en utdragning, men det problemet tar vi när det dyker upp.

I väntrummet hos tandläkaren

Efter en rejäl bedövning, även i delar av gommen så kördes det igång, nu skulle rotkanalerna lokaliseras och vidgas inför nästa sväng. Tandläkaren var väldigt mild mot min munhåla, annars kan det bli ett rejält vevande med vassa verktyg, så det var jag glad över.

Efter behandlingen fick jag frågan om det gjorde mycket ont, men jag fick erkänna att jag inte känt nått alls. Innan jag gick fick jag även rådet att ta en karamell för att stilla värken som skulle komma efter att bedövningen släppt, så sagt och gjort, jag petade i mig en karamell och förberedde mig på det värsta. men jag har ännu inte känt nått som ens antyder till något ont alls, min egen gissning är att nerverna i tanden nig redan är helt utslagna. Jaja, jag är nöjd för smärta är inget jag gillar.

Hejhej!

Jul 222012
 

Jag och hustrun har laborerat lite med Ethiopisk matlagning, ett gravt misslyckat försök med att göra Injera gjordes häromdagen, men efter lite mer grundstudier och en del forskande i den ädla konsten i att göra Injera så börjar vi nu närma oss någon form av riktigt goda resultat.

Etiopisk mat, med Injera, alicha och två sorters wot

Det finns lite kvar att göra innan vi är helt nöjda, ett av problemen är att få till riktigt bra “ögon” på Injeran, och så har vi lite skralt med berbere. Det vi har liggandes har några år på nacken, men vi skall nog lösa även det problemet framöver.

Jag gjorde en sökning på nätet för att försöka hitta någon affär som säljer berbere, även från företag som har sin verksamhet i Ethiopien, men det verkar inte helt enkelt det här. De som säljer berbere här i Sverige tar hutlöst betalt för kryddan, men jag har en plan på hur jag skall göra för att lösa även detta problem.

Maten var god, njutbar, behöver förfinas lite, så det blir ett nytt försök till helgen, en ny omgång Injera är satt på jäsning.

Smaklig spis!

Jul 212012
 

En härlig lördag, perfekt för en liten utflykt! Jag hade sett i bladet att det var öppet på Jädraås smalspåriga järnväg i helgen, så det skulle bli möjligt att få åka lite veterantåg, det är grejer det. Ända sedan jag flyttade till Gävle har jag haft i tankarna att få åka just denna banan, men det har lixom aldrig blivit av, men jag, hustrun och Frida lastade in oss i bilen och körde 5,5 milen upp i skogen.

På vägen passerade vi Järbo, jag har ritat en möbel till kyrkan där för ca 10 år sedan, men ännu inte varit dit för att se resultatet, men det blev inte ett besök denna gången heller, får bli vid annat tillfälle.

Stationen, Jädraås

Det var full fart på Jädraås station, tågen tuffade fram och tillbaks, tutade och ångade på, precis så som ångloken skall göra. Jag är egentligen rätt glad att vi numera har elektrifierade tåg i Sverige, för även om det är charmigt och nostalgiskt, så är inte doften helt hundra.

Stationen, Jädraås

Den sträckning som tåget går är ca 6 km, sträckan mellan Jädraås och Svartbäcken, när vi kom fram så var det precis ett tåg som rullade iväg, så vi passade på att strosa runt lite runt stationen. Jo, biljett skall man ha när det skall åkas tåg, så vi gick in i vänthallen, fram till luckan och köpte oss var sin biljett.

Notera gärna att biljetten är stämplad 1912, så vi hoppades att den även skulle vara giltig sisådär 100 år senare 🙂

Biljett, Stationen, Jädraås

Hungern skulle stillas, så tjejerna köpte var sin korv med bröd av hemvärnets soldater, de skötte marketenteriet med bravur, allt flöt på bra.

Korv med bröd, Jädraås

Uppe vid lokstallarna hittade jag denna lilla skönhet, det ser mest ut som en dressin med rekorderlig väderbonad hytt, ett riktigt charmtroll.

Dressin, Jädraås

Vårt tåg rullade småningom in på stationen, vi tog oss plats i väl nedsuttna säten inne i en 3:e klass vagn. Sätena var verkligen allt annat än komfortabla, rent ut sagt som att sitta med rumpan ner i en grop utan slut 🙂 Men stämningen var go och glad.

Anne Catrine & Frida, Jädraås

Tåget tuffade på, biljetterna blev klippta, det skumpades och tutades, naturen svischade förbi utanför fönstret, så även stationerna Pallanite och Tallås, sätenas avsaknad av komfort gjorde sig påmind.

När tåget kom fram till Svartbäcken blev det en liten kort paus, hur lång den skulle bli fanns det ingen information om, så för att inte missa returen så satt vi kvar på tåget, det kunde ju ta allt från 1 minut till vem vet vad innan tåget skulle gå igen.

På återresan, som är samma sträckning som ditresan så stannade tåget igen i Tallås, vi tittade ut genom fönstret, och började efter en stund fundera på hur länge tåget skulle stå stilla, fanns det tid att gå av eller inte??

Stopp i Tallås, Jädraås järnväg

Efter ett tag gick jag av och försökte hitta någon som kunde berätta hur länge tåget skulle stanna, men hittade ingen som kunde svara på detta. Hustruns rygg gjorde sig nu rejält påmind av den avsaknade komforten i stolarna.

Stopp i Tallås, Jädraås järnväg

Ånyo gick jag ut ur tåget för att leta efter någon som kunde berätta hur länge tåget skulle stanna, efter en stund hittade jag en man som berättade att tåget snart skulle gå, då hade vi väntat ca 20 minuter inne i tåget. Jag berättade att det kunde varit bra om konduktören som ändå gick genom tåget kunde berättat detta för oss passagerare. En i övrigt mycket trevlig upplevelse blev lite smolkad.

För hade vi bara vetat om att det skulle bli ett längre stopp, så hade det varit ett ypperligt tillfälle att gå ut, sträcka på benen och ta en fika i caféet.

Skogen sett från tåget, Jädraås

Med ont i ryggen och lite fundersamma åkte tåget tillbaks till Jädraås igen, på det hela taget sett var vi nöjda med vår upplevelse, men om ni åker dit, tänk på att det sker stopp med okänd längd. Som man sade i det militära, -“Utan samband, ingen seger” Information är A och O i många sammanhang.

Bilen rullade hemåt igen, vi bestämde oss för att köpa oss varsin glass på vägen, och så rundade vi av denna dagen. Jag hoppas att hustruns rygg återhämtar sig från detta äventyr.

Häpp!

Jul 182012
 

Min hustru hade en till födelsedagspresent till mig, en ny cykel! Den kom som paket till mig idag.

Ny Stålhäst

Det är en cykel av typ “Stålhästen – Latmasken”, en riktigt trevlig cykel kan jag säga!

Tack min älskade hustru *puss* på nosen för den fina presenten.

Jul 162012
 

Idag har jag fått äran att få med med min älskade hustru på vuxen pryo igen, det tycker jag mycket om, enda funderingen kan vara att det kanske blir lite tråkigt för henne när jag jobbar, fast jag vet ju att hon kan roa sig med annat under tiden.

Så bilen rullade söderut på morgonkvisten ner mot Uppsala, jag hade lite arbete att göra på Biotopia. Utanför entrén finns en riktningsskylt som pekar på platser i närheten, de flesta har jag både hört talas om, och även besökt, men Jumkil var för mig ett nytt ställe, får ta och reda ut vad det kan vara för spännande ställe, kanske är det värt ett besök framöver.

Skylt utanför Biotopia i Uppsala

Vädret var härligt, och i ärlighetens namn var vi några minuter för tidiga på plats, så det fanns ännu ingen som kunde släppa in oss, så i väntan på det så passade vi helt enkelt på att bänksitta i den goda solens sken.

Anne Catrine utanför Biotopia

Ett antal timmars arbete senare så var jag klar med dagens arbete, eller så pass klar som det gick att bli i alla fall. Jag och hustrun konstaterade att det var dags för lite lunch, och begav oss över fyrisån ner mot Sysslomannagatan och bestämde oss för att göra ett lunchbesök på Café Tar.

Det blev för oss varsin focaccia, helt ok som mat och trevlig personal men i grunden är nog inte detta min typ av mat. Men någon enstaka gång funkar det bra, men inte för ofta.

Café Tar, Uppsala

Vi rundade av vår lunch och satte oss i den solheta bilen igen. Vi tänkte kombinera denna dagen med lite övrig kulturkonsumtion, så vi körde vidare österut mot Danmark för ett besök i Danmarks kyrka.

Danmark Kyrka

Danmark ligger bara en liten bit öster om Uppsala, säg att det kanske kan vara en 10 minuters biltur så är man framme. Att vi ens åkte det berodde mest på att jag ville se målningarna av Albertus Pictor som finns inne i kyrkan.

Danmark Kyrka

Det är lite kul att så tydligt se hur en kyrka byggts om, byggts till, brunnit och byggts upp igen, i Danmarks kyrka finns det så många synliga detaljer som visar detta, bland annat så ser symmetrin inte helt hundra ut ovanför vapenhuset. Även på utsidan stämmer det inte riktigt med fönsterna.

Danmark Kyrka

Man kan tydligt se framme i koret att det inte riktigt stämmer, kika på fönsternas placering i förhållande till valven.

Oavsett vilket, vi var på plats för att titta på målningarna, mycket är borta, eller egentligen är nog i princip allt borta, det som syns numera är i mångt om mycket återskapat.

Följande om målningarna i Danmarks kyrka kan man hitta hos faktatexter.se

Kyrkans målningar är gjorda av två målare som levde på medeltiden. Den ene var Johannes Rosenrod och den andre var Albertus Pictor. Johannes målningar finns mitt i kyrkan och Albertus målningar finns i koret som byggdes till omkring 1490. På 1700-talet blev det på modet att måla kyrkans väggar med vit färg. När man sedan på 1800-talet ville få fram de gamla målningarna som gjorts av Albertus Pictor i korets tak gick det inte. Man fick istället försöka måla av det man kunde se och sedan lägga till annat från Albertus målningar i andra kyrkor. Sedan fick målaren måla upp allting ungefär som det hade varit från början.

Danmarks Kyrka

Även om det inte är mycket kvar av originalen, så är det ändå en upplevelse att få se målningarna, för de har sitt ursprung från originalen.

Danmarks Kyrka, Takmålningar – Albertus Pictor

Hustruns rygg började göra sig påmind, men vi kom fram till att vi skulle ta ett litet besöksmål till, för vi var ju ändå i krokarna kring Linnés Hammarby, så vi körde en liten kort svängom till, parkerade och konstaterade att alla byggnaderna var stängda idag, men att parkerna var öppna. Egentligen var det rätt skönt för det var inte många besökare förutom oss på plats. Det är kul med krumelursafari 🙂

Linnés Hammarby

Linné fick en ide om att ha en gård på landet som lantbruk, änkesäte och som en tillflyktsort från Uppsalas osunda miljö, så han köpte Hammarby 1758 för 80.000 daler. Hur mycket det skulle motsvara i dagens värde har jag tyvärr inte lyckats reda ut, men jag kan tänka mig att det är en hel del.

Linné Hammarby – Linnés igenvuxna trädgård

Vi promenerade runt lite på markerna, främst i den igenvuxna trädgården, en hel del på Linnés Hammarby är bevarat och förvaltat riktigt väl, andra delar har naturen fått sköta om sig själv, det är en härlig blandning av växter.

Uppe på en kulle ligger Linnés naturaliemuseum, det byggdes för att inhysa hans samlingar, detta efter att branden 1766 inne i Uppsala kommit på tok för nära hans bostad.

Från Universitetets hemsida kan man läsa att:

Den stora branden i Uppsala 1766 hade kommit mycket nära Linnés hus i Svartbäcken. Det påminde Linné om vad hans föregångare, Olof Rudbeck den äldre, råkat ut för då hans stora herbarium och floraprojekt Campus Elysii gick upp i rök i stadsbranden 1702. Av rädsla för eldsvådor vågade Linné inte längre förvara sina naturaliesamlingar inne i stan. Istället lät han bygga detta lilla hus av sten och utan eldstad, på vederbörligt avstånd från boningshuset.

Museet byggdes på 14 dagar och invigdes 21 maj 1769. I ett brev till sin gode vän Abraham Bäck skriver Linné två månader senare: “jag ligger nu uti mitt lusthus på mitt höga berg och min ålderdom hugnar mig af frisk luft, prospect [utsikten], naturalier och den innocente landtlefnaden”.

Linnés Naturaliemuseum

Vi kände oss färdiga med besöket på Linnés Hammarby och begav oss så sakteliga ner till bilen igen, hustrusn rygg började protestera, och då skall man inte fresta på mer än nödvändigt. Tanken med att röra lite på sig är att ge träning för rygg, men inte att överdriva det hela.

Det fick bli en liten biltur till Almunge där en glass inmundigades, en second hand besöktes likaså ett besök på Lager 157. Ett par avstickare, men sånt skall skötas det med.

Sista planen vi hade för dagen var att afnjuta en middag på Messob i Uppsala, det är en Etiopisk restaurang som vi ännu inte hade besökt, så det skulle bli premiär för oss idag.

Messob – Uppsala

Nu kom vi fram lite före öppningstid, så vi passade på att ta en stödvila i bilen innan det var dags för att göra entré till middagen 🙂

Messob – Uppsala

Vi är väl bekanta med det Ethiopiska köket, så det gick fort för oss att välja vad vi villa ha från menyn. För att inte överdriva så hoppade vi över hela avsmakningsmenyn denna gång och inriktade oss enbart på vanliga rätter.

Jag slog till på en Timtimo, det är en linsgryta, självklart med Injera.

Timtimo, Messob – Uppsala

Hustrun tog sig en traditionell nötfärsgryta.

Minshetabish, Messob – Uppsala

Det var väl värt att göra ett besök på Messob, vi kan säkert hitta goda anledningar till att besöka Uppsala igen framöver, och Messob är helt klart en av dem.

Mätta i magen körde vi de 10 milen hem igen, dagen har varit lång och mycket innehållsrik, allt från arbete till kulturhistoria till god mat varvat om varandra, jag är mycket nöjd med hela denna dagen.

Go’Kväll!

Jul 142012
 

Klockan ringde vid 8-tiden i morse, vanliga morgonrutiner för att vara en lördag, dvs vägning för mig, nu under 90-stecket, känns som en bedrift att ha nått så här pass långt nu, men mycket är kvar, får kämpa vidare ett bra tag till.

Efter att alla bestyr var klara så lastade jag och älskade hustrun in oss i bilen för att genomföra dagens planerade äfventyr, vi satte kosan mot Färlia. För de oinvigda så ligger Färlia strax väster om Ljusdal.

Härliga sommaren i Tönnebro

Första depåstoppet blev vid Tönnebro, konstaterade att sommaren än så länge inte riktigt har tagit fart… blött och surt i marken, får hoppas att det blir bättre snart, dvs innan hösten gör sitt intåg 🙂 Anorna från 1600-talet syns det inte mycket av, men det är tydligen en gammal rastplats. Vattnet i bakgrunden, det är Böles-Noran, tänkte att jag borde ta reda på vad sjön heter, har ju sett den massor med gånger, men aldrig vetat vad den heter. 🙂

Resan upp mot Färila var rätt lugn, vi tog oss fram längs Tidernas Väg, Riksväg 83, kan nog säga att det mest upphetsande som hände var att en skock får var ute på promenad, kanske inte bästa stället att befinna sig på. En man med ruska gick en liten bit bakom, tror nog att han gjorde sitt bästa för att få hem de förlupna fåren. Strax efteråt kom en trafikvarning om lösa får på vägen, men då var vi sen ett tag sedan redan förbi händelsernas centrum 🙂

Får på Tidernas Väg, Riksväg 83

Sisådär nästan 2,5 timmar från att vi åkte hemifrån rullade vi in i Färila City, ja nu är inte Färila så värst stort, men allt som behövs finns, det är som en liten centralort på nått sätt. Vi ställde bilen vid kyrkan och traskade ner mot marknadsplatsen bakom simhallen. Vi var nog rätt tidigt ute, för det var inte så värst hårt tryck på aktiviteten, så det gick lugnt och städat till när vi strosade runt bland strumpor, korvar, trädgårdsredskap, chokladtoppar och spågummor. Personligen tycker jag att ren humbug och lurendrejeri borde förbjudas på marknader….

Färila marknad

Så efter en kvart-tjugo minuter så kände vi oss klara med marknaden, dels för att vi hade sett allt som gick att se, och dels så hade varken jag eller söta hustrun en endaste sekin i våra plånböcker 🙂 Det var helt enkelt dags att gå ner mot centrum för att uppsöka en bankomat och kombinera detta med en liten lunch/fika.

Fika på Kakfén i Färila

Det fick bli ett depåstopp på Kakfén, Bageri och Café i Färila. Jag erkänner villigt att mackorna vi fick var av prima kvalité, gott och fräscht. Mycket trevligt bemötande av personalen, det är alltid ett pluss.

Kakfén, Färila

Mitt emot mig på Caféet hade jag världens finaste utsikt, nämligen min hustru, och bakom henne hängde ett vackert tryckt tyg, så på det hela taget sett var inramningen på fikat helt perfekt.

Söta hustrun sörplar Te på Kakfén, Bageri Färila

Nåväl, med papperspengar i pluskan och mat i magen så begav vi oss åter ner till marknadsområdet, nu var det mera drag, verkade som om bygden vaknat till 🙂 Vi köpte oss lite skum-fyrkanter, det är alltså chokladtoppar med vit skumfyllning, fast fyrkantiga istället för toppiga. Kanske inte världens bästa diet, men attans gott är det, och sällan blir det som man kan mumsa på sådant.

På vägen tillbaks blev det även ett inköp av lite moreller, jag är löjligt förtjust i dem, gott gott. Spågummorna, de lämnade vi därhän…

Nästa del av vårt lilla äventyr, det var ett besök i Föne hos Jakob Danhard, han och hans hustru gör konsthantverk i lite blandade tekniker, men mycket keramik blir det. Det var ett mycket trevligt återseende, vi fick en personlig guidning i verkstaden och alla de fantastiska föremålen som fanns till försäljning, detta toppat med en mycket god kopp kaffe i kombination med det goda samtalet.

Konsthantverk hos Danhard

Det blev även ett litet inköp som helt säkert kommer att pryda vårt hem. Vi tackade för oss, och rullade sedan så sakteliga hemåt mot Gävle igen.

Fast, det är klart, en liten avstickare till skulle vi hinna med. Vi svängde av mot Karsjö för att uppsöka en kakbuffé. En lockande skylt på vägen hade fångat vårt intresse, så det var bara till att svänga av 🙂

Inne i den gamla hälsingegården fann vi en riktigt klassisk buffé, allt var kakor och bakverk. Vi slog till och fick för 50:- vardera inmundiga det vi kände för, massa godsaker fanns det att välja på 🙂

Kakbuffé i Karsjö

Från kakbuffén i Karsjö

Hela miljön var precis så Hälsinge som den bara kan vara, perfekt inramning.

Hälsingegård i Karsjö – Kakbuffé

För den nyfikne, så här såg själva kakbuffén ut, massor med godsaker överallt 🙂 Bland de övriga gästerna så pratades det mycket om kakor, kakrecept och frysar fyllda med kakor. För både mig och hustrun är det mycket sällan som vi ens äter kakor, så de problemen har inte vi.

Hälsingegård i Karsjö – Kakbuffé

Nåväl, ännu mättare i magen än vad vi borde vara så rullade vi vidare hemåt igen. Ca 1 mil före Gävle så började oljelampan lysa i bilen… suck, jaja, vad gör man, det var bara till att stanna och kolla oljan, konstaterade att det skulle gå bra att köra sista biten in till stan för att fylla på mer olja på macken.

För mig som inte är särskilt intresserad av bilar så tog det en stund innan jag kunde reda ut vilken sorts olja som skulle användas, men med hjälp av rådig personal på macken så löste även det problemet sig.

Dagen är nu till ända, vi är hemma, har haft en underbar dag. Det har garanterat blivit på tok för mycket av det goda, men håller man det till något enstaka tillfälle om året så är det ingen fara, bara man ser till att inte frossa i tid och evighet, för då sätter sig kalorierna på kroppen.

Jo, höll nästan på att glömma, det vi köpte hos Jakob var en keramikspindel med järnben, en riktigt snygging, helt i min smak.

Spindel, Ferro Raku Vulgaris, Jakob Danhard

Det var alles för denna lilla dagen, lev väl och Go’kväll!

Jul 092012
 

Det föll sig som så att jag råkade ropa in två stycken gicléetryck på nät-auktion idag, det var inte tänkt så, jag surfade bara runt lite, och så hittade jag två stycken tryck som jag föll pladask för, kan bli så ibland.

Första var “Barnet Psycklar”, skapad av av Tor Rafael Raael, hans egna ord beskriver bilden väl tycker jag:

BARNET PSYCKLAR
Det lilla barnet med masken på.
Så full av sanningens violetta anda.
Så sätt att skrämma och forma.
Reser igenom barndomens oändlighet.

Barnet Psyklar, Gicléetryck av Tor Rafael Raael

Nästa tryck är skapat av Petter Thoen, nu talar vi Pop-Art, härlig bild som verkligen beskriver Före och Efter på ett illustrativt sätt.

Saxat från internet:

Bosatt och verksam i Stockholm. Petter Thoens bilder glider rakt in i det som konsthistorien definer som Popkonst eller Pop-Art. Denna konstriktning växte fram i USA under 1950- och 60-talet. Konstnärerna tog utgångspunkt i det som var populärt och i tiden och gjorde konst av det. Detta kunde vara allt från tecknade serier och fotografier av pop-idoler, till läskburkar och hamburgare. Objekten togs bort från den miljö man vanligtvis såg dem i och placerades i otraditionella och överraskande former.

Before – After, Petter Thoen

Båda dessa tryck skall sen ramas in och få sig en hedersplats i gästrummet till beskådan för dem som kommer när och fjärran ifrån.

Lev väl!

Jul 092012
 

Kanske snart dags att kalla huset för “Maskinistgården”, för det finns inte så värst mycket kvar av huset. Resterna ligger i en stor hög nu, inte mycket till hus så att säga 🙂

Maskinistgården, Gävle

Maskinistgården, Gävle

Det enda jag inte riktigt förstår, det är varför dem som har beställt rivningen inte kräver att inga arbeten får utföras före 08:00 på morgonen, det är en baggis att göra det i samband med upphandling av jobbet. Hade man fått med detta enkla kravet så skulle störningarna inte bli så omfattande för kringboende. Som det är nu så brakar de igång redan vid 06:30, det är enbart klantigt upphandlat.

Nu bor vi en bit bort, men tänker man på dem som har lägenhet ca 10 meter från rivningsplatsen så är det dem som får ta den stora störningen.

Jaja, man skall inte klaga, men att styra arbetstider i entreprenader är en baggis att få till.

Häpp!

Jul 072012
 

Kvällen är ung, eller rättare sagt lite sen, men ikväll var dagen då det skulle bli live-stream av P-Floyd’s konsert från ladan i Skog. Jag har sett fram emot detta ett bra tag men hade mina farhågor om att kvalitén skulle vara sisådär. Men ack vad jag bedrog mig, både bild och ljud var helt perfekt, lika så alla låtarna som P-Floyd framförde.

P-Floyd, Live Skog 2012

P-Floyd är ett tribute band som spelar musiken av brittiska gruppen Pink Floyd, Merparten av detta faller mig mycket väl i smaken.

Hela konserten finns upplagd på nätet, den finns att se på P-Floyd’s hemsida. Tre härliga timmar utlovas.

Skall nog ta och se kom konserten ett par gånger 🙂

Go’Kväll!

 Tagged with:
Jul 072012
 

Det blev en lång dag för mig och älskade hustrun idag, men vi tar den från början.

Det blev tidig lördag för oss, vi skulle ner till Vagnhärad för att vara med på namngivningsceremoni för Casper, och även kombinerat med 1-års kalas för samma unge herre. Det var en bit att köra, så därav den hyfsat tidiga starten på dagen.

På väg mot storstan

På vägen söderut hämtade vi upp Jesper, klart han skall med på kalas, vad annars.

Under gårdagen hade jag och hustrun funderat lite över hur vi skulle göra med lunchen idag, och ett av förslagen som dök upp var att ta en liten avstickare till Saltå kvarn för att njuta av lite mungott, sagt och gjort, det blev depåstopp i Saltå. Som av en händelse så hade Malin, Hans och Charlie redan kommit fram och inväntade oss i på gårdsplanen 🙂

Man kan se dem där längst bort i bild, strax nedanför höga skorstenen.

Saltå Kvarn

I gemensam trupp stegade vi sedan alla mot kaféet med förhoppning om att kunna inmundiga en enklare måltid eller förstärkt fika. Kan ju säga att det var rätt varmt idag, sånt dämpar aptiten, men i skuggan var det behagligt.

Saltå Kvarn – Kafé

Som alla populära ställen här i världen så var det lite kö, men vi hade ingen större brådska så väntan var inget som vi såg som nått problem. Man fick ju samtidigt möjlighet att kika på vad som fanns att välja på. För min del så bespetsade jag mig på en Getost Toast, på beskrivningen verkade det smarrigt.

Getost toast.
Fruktbröd med getost toppas med honung. Serveras med kokta rödbetor samt morotssallad.

Saltå Kvarn – Kafé

Efter att hela sällskapet hade beställt så ordnade jag med det finansiella, sen var det bara till att sätta sig till bords och invänta att godsakerna skulle trilla in.

Jag måste säga att jag blev mycket nöjd över mitt val när det väl uppenbarade sig, detta var verkligen prima mungott, kanske inte så kalorisnålt, men gott och precis lagom.

Getost Toast – Saltå kvarn

Älskade hustrun hade beställt en Ost/Skinka toast från barnmenyn, mest för att hon ville ha en lagom stor portion, samt att själva maträtten var lockande. För att fylla på portionen så erbjöd sig personalen lite extra morotssallad vilket hustrun glatt tackade ja till. Men vi blev lite fulla i skratt när vi såg “morotssalladen” på tallriken. Fast egentligen tror jag nog att personalen hade glömt 🙂 Sånt händer.

Ost-Skink Toast, Saltå Kvarn

Nåväl, alla blev precis lagom förplägnade, vi ville ha plats kvar i magen till resten av dagen, så lagom var bra för oss.

Är ni i krokarna kring Saltå, så gör absolut en avstickare till Saltå Kvarn, det är väl värt en omväg.

Vi rullade vidare och kom fram till Jenny och Rickard efter en halvtimmes körning. Idag är dagen då det skall hållas namngivningsceremoni för deras som Casper. Personligen tycker jag att namngivningsceremoni är ett väldigt mycket bättre alternativ än religiösa dop.

Om nu Casper vill vara del av ett religiöst samfund, eller bekänna sig till någon religiös tro, då kan han i lugn och ro göra det den dagen han själv är vuxen nog att fatta det beslutet, så personligen blev jag glad att Jenny och Rickard fattat detta mycket kloka beslut att samla nära och kära, släkt och vänner till en ceremoni där Casper fick vara i centrum utan några religiösa förtecken.

Mamma Jenny och lilla Casper

Officianten från Humanisterna höll ihop ceremonin med bravur, allt flöt på bra, ljuva sånger sjöngs, dikter lästes, faddrar presenterades och Casper fick officiellt sitt namn.

Namngivningsceremoni av Casper

Efter ceremonin blev det fritt mingel, det goda samtalet flöt på bra, vädret var kalas, så på det hela taget sett var det en underbar dag. Det bjöds på god mat, kanske åt jag lite för mycket, men det är inte så lätt att hålla emot när det smakar bra 🙂

Jo, det var ju även födelsedagskalas för Casper, hans 1-års dag firades idag, så värdparet hade förberett en rejäl tårtbuffé, nått för alla smaker. Jag är ju lite svag för tårtor, bakverk och slisk, så detta var riktigt mums.

Casper 1-år, Härliga tårtor!

Goa och glada gäster, Casper 1-år

Tårta, kaffe och det goda samtalet, jag vill verkligen tacka stort för allt arbete som värdparet lagt ner för att skapa ett så bra firande av Caspers namngivning och tillika hans 1-års kalas.

Jag önskar Casper all lycka till framöver, han leve; Hipp Hipp Hurra!!

Min älskade hustru och jag rullade så sakteliga hemåt norrut igen, mycket glad och mätta i magen, det har varit en bra idag.

Go’Kväll!

Jul 062012
 

Häromdagen hämtade jag upp vår gamla vän Leif på stationen, han avnjuter den finstämda musiken på Getaway festivalen nere vid gasklockorna här i Gävle. Musiken är väl till 100% olika former av hårdrock, så vi har hört en del skrammel genom fönstret hemmavid. Men jag gillar att det händer saker i stan, det gör världen ack så lite större för varje gång det händer.

Utanför Getaway 2012 – Gävle

För Leifs del är det toppen att bo hemma hos oss, det är ju krypavstånd hem efter kvällens äventyr, och så slipper han gå på de bajamajor som finns på området, enklare att gå hem till oss, och självklart fullpension 🙂 Vad mer kan man önska sig som festivalbesökare 🙂

Jag och hustrun var ute på kvällspromenad, allt i syfte att träna upp hennes rygg. Nu är det inte så långa promenader, men vi ser det som att varje liten motion gör nytta. Efter att vi passerat Gasklockorna och Getaway fortsatte vi via kartongfabriken, där verkade det vara nån form av ställningskrig mellan fabriken och besökare till Getaway om fabrikens gårdsplan och då parkering av bilar.

För dels var det stora skyltar ställda på planen, dels stod två stycken gaffeltruckar redo på rampen för att lyfta bort felparkerade bilar 🙂 Vi kan säga att det var så i alla fall, eller så var de bara nyfikna av sig.

Ställningskrig om parkeringsytor – Getaway

En av våra katter har varit borta ett tag nu, jag kikar lite extra runt omkring för att se om hon är i krokarna, på sommaren har hon en tendens att bara försvinna iväg en vecka eller två, men sen kommer hon åter. Fast jag är ju lite mammig när det kommer till katterna.

Uppe vid Maskinistgården rullar rivningen på, vi kom från ett annat håll än vanligt, så man kan mer tydligt se hur bit för bit försvinner in i historien annaler.

Maskinistgården, Gävle

Väl hemma så är det nu dags för kvällsfika, gott och trevligt med en kopp te och lite skorpor så här på kvällen. Festivalen dunkar på utanför och vi här hemma har det prima.

Go’Kväll!

Jul 032012
 

Idag firar vi min födelsedag, det är en återkommande dag som jag med stor glädje firar, för det finns så mycket i mitt liv som är värt att fira, och födelsedagar är en av dessa. Bäst av allt är att jag får fira tillsammans med min härliga familj.

Blommor och blader på födelsedagen

Det blev god mat, blommor och blader, presenter och helt enkelt mycket trevlig. Malin och Hans med lilla Charlie hade dykt upp, så även Frida. Min älskade hustru Anne Catrine fanns vid min sida, och slutligen kråmade katterna sig för att försöka få nått gott från bordet, allt är helt enkelt som det skall vara.

Frida, hon satt på golvet och gullade med Charlie, det är verkligen en härlig unge, kan bli nått stort vad det lider av honom. Han skiner upp som en sol när man träffas, det gör mig varm i sinnet.

Frida och Charlie leker

Min födelsedag har varit precis så bra som den skall vara, jag trivs med livet.

Tack min älskade hustru för att du ordnat och fixat och grejat inför idag.

Nu blir det soffan för mig, är fortfarande lite krum efter gårdagens flyttbestyr 🙂

Häpp!