Mot Kollängens Vandrarhem

 Mot Kollängens Vandrarhem  Familjeliv  No Responses »
Jul 262012
 

Efter dagens lunch hade jag och hustrun ett litet äventyr inplanerat, eller rättare sagt, så skulle jag ner till Läckö för att arbeta, detta var ett perfekt tillfälle att få med sig älskade hustrun på Vuxen-Pryo. Det är trevligt när man kan kombinera nytta med nöje. Hustrun rattar hjulet på ett föredömligt sätt, och jag skötte kartan (vilket inte är så svårt när man hittar)

Hustrun rattar hjulet

Det är ca 5-6 timmars bilkörning mellan Gävle och dagens mål Kollängens Vandrarhem. Vi tog vägen över Uppsala och sen över skogen via väg 55, det är inte så ofta jag tar den vägen, så då fick jag pilla fram GPS’en för att komma rätt.

Vi hade en minnesbild av att det tidigare fanns en skylt vid väg 44 som pekade in mot vandrarhemmet, men skylten var borta så det blev en liten svängom innan vi kom fram till målet. För den oinvigde så ligger Kollängens Vandrarhem precis bredvid Kollängens Tingshus, väg 44, avfart “Broby” och så ca 500 meter in på vägen, håll till höger.

Anne Catrine vid Kollängens vandrarhem

Det är vår gamle vän Ulf Wågland och hans sambo Lena som driver vandrarhemmet, så ännu en gång fick vi förena nytta med nöje, det är mycket trevligt att återses igen. De långa avstånden är tyvärr ett hinder, men man blir desto gladare när tillfälle ges att ses.

Ulf Wågland, Kollängens Vandrarhem

Efter inkvartering så slog vi till med en liten stödvila, dagen har varit lång och resdammet skall poleras bort. När solen så sakteliga började dra sig neråt, värmen var starkt, så passade vi på att titta lite på bygden och vyerna. Ytterligare en liten bit bort på vägen så bor numera ännu en av mina kollegor, så jag och hustrun passade på att göra en husesyn, prata lite jobb och gamla minnen, det var en trevlig kväll.

Vy utanför Kollängens Vandrarhem

Dagen är nu slut, sömnen känns nära, det är en dag även imorgon och då behöver jag vara pigg och alert.

Go’Natt!

Rotfyllning på gång

 Rotfyllning på gång  Familjeliv  No Responses »
Jul 262012
 

Ja det är ju som det är med tänderna, en av mina kindtänder har bråkat lite under våren och försommaren. För några veckor sedan fick jag tanden urborrad och fylld med något skoj, vet inte riktigt vad det var, men det luktade kryddor.

Nu idag var det dags för nästa vända inför rotfyllningen, min tand är lite av en träningsbana för tandläkaren som håller på att specialisera sig på komplexa rotfyllningar, och självklart ställer man upp. Jag är ju väl medveten om att det ändå i slutändan kan bli en utdragning, men det problemet tar vi när det dyker upp.

I väntrummet hos tandläkaren

Efter en rejäl bedövning, även i delar av gommen så kördes det igång, nu skulle rotkanalerna lokaliseras och vidgas inför nästa sväng. Tandläkaren var väldigt mild mot min munhåla, annars kan det bli ett rejält vevande med vassa verktyg, så det var jag glad över.

Efter behandlingen fick jag frågan om det gjorde mycket ont, men jag fick erkänna att jag inte känt nått alls. Innan jag gick fick jag även rådet att ta en karamell för att stilla värken som skulle komma efter att bedövningen släppt, så sagt och gjort, jag petade i mig en karamell och förberedde mig på det värsta. men jag har ännu inte känt nått som ens antyder till något ont alls, min egen gissning är att nerverna i tanden nig redan är helt utslagna. Jaja, jag är nöjd för smärta är inget jag gillar.

Hejhej!