Gemzell's sandlåda

Vart skall man börja.. jag och min älskade hustru masade oss ur bingen någorlunda tidigt på morgonen, frukost intogs enligt alla konstens regler, sen bar det iväg. Hustrun hade sett i bladet att det skulle vara öppet arkiv på Fogden idag, så bilen rullade ner för backen. Vi var nu beredda på att starta en våg av kulturell konsumtion 🙂

Hustrun hade klätt sig fint för dagen, jag tycker att hennes sakteliga transformation till kulturtant är väldigt fin, hela hustrun är underbar!

Anne Catrine Gemzell

För rättvisans skull så vände vi även på kameran så att bloggar’n fick komma med på bilden, det är inte så ofta det sker, så passa på att skåda.

Stefan Gemzell

Nåväl, porträttbilderna är avklarade, åter till dagens verksamheter, vi skulle till Fogden, det är Gävleborgs Länsmuseums stora arkiv, här finns mängder med spännande saker, samlingar, forskningssamlingar och arkiv. Idag var en dag då de hade öppet för allmänheten,i vanliga fall ringer man och bokar tid för att titta i arkiven, men idag, då var det öppet hus.  Vi tänkte oss att titta lite i arkiven om det fanns nått spännande dokumenterat om området där vårt lilla hus ligger.

Fogden

Efter att rocken blivit inhängd, artighetsfraser utbytta, så strosade vi runt i lokalerna, i ett av rummen visades digitaliseringen och arkiveringen av fotografier, det finns stora samlingar i arkivet, en av de större är hovfotograf Carl Larsson’s fotografier, nu var det lite krångel med datorerna, så vi hittade tyvärr inga bilder på huset, eller knappt ens från Brynäs, men vi fick det goda samtalet, och det är inte så dumt det heller. Vi strosade vidare i lokalerna, det finns stora mängder med hyllor, allt packat med material som skall katalogiseras. Det stora ämnet för dagens öppna hus var egentligen Bollnäs, även det en del av länsmuseets upptagningsområde.

Hustrun kollar hyllan

Väldigt mycket av det som finns bevarat för framtiden är fotografier, mot slutet av 1800-talet var fotograferandet på högsta mode, mycket finns bevarat, se bara detta fotografi över esplanaden.

Esplanaden, Gävle

Vi fick även ögonen på en karta över Gävle från 1915, jag tog ett kort över den delen av Brynäs där vårt hus numera ligger, Brynässkolan syns tydligt, likså Jarlavägen och Lysgatan, tittar man noga går det att se Vegaplan, men vår gata, den finns inte ännu. Skiviksgatan den heter numera Tallgatan, det är spännande med historia, av den kan man lära sig väldigt mycket. Jag undrar lite över den sorg det innebar att få sina hus rivna enbart för att vår tomt skulle skapas.

Vår del av Brynäs anno 1915

Efter lite fortsatta turer på Fogden, så passade vi på att ta oss en liten fika, Bull-Olle’s bjöd på mandelkubb, prima mungott, vi samtalade lite om samlandet, och risken av att samla på för mycket saker, för vad skall man göra av allt som man samlar på sig?

Bull-Olles Mandelkubb

Efter besöket på Fogden så rullade vi vidare på vårt lilla äventyr, nästa mål var gamla stan och Joe Hill gården, i gården finns numera ett väldigt fint museum över Joe Hill, det är här han är uppvuxen, askan efter Joe Hill spreds över hela världen, allt i enlighet med hans testamente, i min hemstad, Landskrona, finns askan inmurad i väggen till Folkets hus.

Joe Hill gården, Gävle

Museet är inrymt på bottenvåningen, samt även på ovanvåningen, det är en minnesvärd del av arbetarrörelsens historia som Joe Hill varit en viktig kugge i. Hans sånger har påverkat många av protestsångarna från 60-70’talet, bland annat Dylan och Lennon.  På ovanvåningen finns kopior på tidningsurklipp från Joe Hill’s tid i USA, sådant som varit viktigt för honom och USA’s arbetarrörelse, hela vägen fram till att Joe Hill avrättades 1915. Hustrun läste och begrundade omständigheterna.

AC på Joe Hill gården

När man kommer in på Joe Hill gården möts man av en staty, den föreställer arkebuseringen av Joe Hill, det är stark och berör mig mycket.”Ett ögonblick i Utah”, Bengt Nylund 1982.

Ett ögonblick i Utah, Begnt Nylund 1982

Efter detta intag av arbetarrörelsens historia så vandrade vi tillbaks till bilen, vi rullade vidare till nästa stopp, till Konstra och Aino, det är alltid lika trevligt att komma dit, där finns konsthantverk som håller hög klass, och så får jag ju höra lite skånska, det är inte illa det med kan jag säga.

Aino på Konstra

Vi språkades vid, samtalade och hade det väldigt trevligt, Konstra är alltid värt ett besök! Nå, det kurrade nu i lilla magen, och jag och min älskade hustru kom fram till att vi borde göra nått åt detta 🙂 Då jag ändå skulle till Clas Ohlson för att införskaffa lite pryttlar så gjorde vi slag i saken och passade på att även äta lite god mat. Jag är ju lite fantasibefriad och slog till på en veg sushi, hustru hittade en fylld bruschetta. Mätta i magen, och nyhandlade så rullade vi åter hem till vårt lilla hem på Brynäs. Det var mycket att smälta denna dagen.

Jo, inte att förglömma, på stortorget finns det ett konstverk i form av ett blixtlås, jag har ju letat efter detta ett par gånger, men nu har jag äntligen hittat åtminstone ena ändan av låset, så här ser det ut!

Blixtlås, Stortorget Gävle

Men dagen var ännu inte riktigt slut, jag hade ytterligare lite verksamhet inplanerad, för kvällen var vigd åt konsert, från Dalarna kom P-Floyd, ett makalöst bra tributeband, de är helt inriktade på Pink Floyd’s musik. Biljetten har hängt till sig på kylskåpet under ett par månader, men denna kväll skulle det konsumeras musik!

P-Floyd, Konserthuset Gävle

Min älskade hustru skjutsade mig till konserthuset, på så sätt slapp jag problemet med att det knappt existerar några parkeringsplatser runt konserthuset, märklig affärsidé… , och så slapp jag ju hänga in rocken, det är mycket fördelar med att få skjuts 🙂 Konserten dundrade igång, låt efter låt betades av, allt ypperligt framfört. Jag har avnjutit P-Floyd ett flertal gånger, och allt är det lika bra.

P-Floyd, Fearless 2010 Gävle konserthus

När kvällen var sen så hämtade hustrun upp mig igen, detta har varit en lång dag, mycket kulturkonsumtion, mycket att smälta.

Imorgon, den dagen vet vi inget om ännu.

Natti!

Min älskade hustru är ute på äventyr i storstan denna helgen, så jag har huserat hemma i lugnan ro. Det har inte varit några större äventyr denna dagen, jag sov gott, Moltas Katt värmde mig i sängen, det är alltid trevligt.

Sigvard Katt har haft fullt upp med att släpa in allt från möss till fåglar, men jag har resolut motat ut både katt med tillbehör genom dörren 🙂

Det som jag egentligen mest har gjort är att titta på tv-serien Warehouse 13, det har nog blivit ca 12 avsnitt idag… det blir några timmars tittande.

Warehouse 13

Serien Warehouse 13 har en viss koppling till serien “Eureka”, samt även lite löst med en annan serie “Lost Room”, det är sällan jag torskar så fullständigt på serier, men det kan jag lugnt säga att jag gjort denna gången 🙂

Vad har annars hänt.. jo, Malin och Hans har sovit här i natt, sen har jag mailat kinesiska ambassaden i Stockholm och undrat lite stillsamt varför kinesiska staten skickar ut hotbrev till de Europeiska ambassader som avser att skicka representanter till utdelningen av Nobels Fredspris, det är sällan en framgångsrik väg att få kompisar genom att skicka hotbrev, det är ju sådär lagom moget, lite sandlåda kan man lugnt säga. Mer att läsa om detta hittar man här och här.

Bland de mer triviala sakerna är väl att jag äntligen hittat en ringsignal till min lur som jag trivs med, Farnsworth Ringsignal, klart kommer den från Warehouse 13.

Imorgon är det Söndag, vi får se vad den dagen bjuder på, enda jag vet är att min älskade hustru kommer hem till mig igen, det ser jag fram emot.

Natti Natti!

Vissa dagar är det lite svårt att bestämma sig, idag till exempel så hade jag bokat mig en lunchdate med hustrun uppe på stan, det tog oss en stund att komma fram till vart vi skulle luncha, vi hade ett par olika förslag innan vi fastnade för Nian.

Nåväl, Ac och Frida mötte upp på Nian, så långt var allt väl, men sen kom den stora frågan om vad för sorts mat som vi skulle slå till på. Jag var ju redan inriktad på Sushi, men tjejerna örlade runt en stund innan de kom tillbaks till mig likt en gummiboll. Så när jag var beställd och klar, så stod de två längst bort vid brickorna 🙂

Längst bort

Hustrun kämpar på bra med sin trasiga hand, det är mycket som pågår inne i lilla handen, men hon lyckas i alla fall få i sig maten, fast när det är  för stora bitar får jag hjälpa till att skära upp, skönt att kunna vara till lite nytta.

Söta hustrun

Vi har under åren provat att introducera lite olika sorters länders kök, bland annat det Ethiopiska vilket gått väldigt bra, men idag fick Frida för sig att hon skulle äta sushi med fingrarna, ja ja, de är ju söta de små liven. Jag inser att det får bli en kurs för Frida i att äta med pinnar snart 🙂

Frida med Sushi

Efter maten fortsatte arbetsdagen, jag håller på med ett litet utredningsprojekt, saker som krånglar lite och som behöver åtgärdas, det är ett metodiskt dokumenterade och inringande av problemen, men nu har jag fått ordning på det mesta, lite smånöjd är jag allt.

Burkar

Denna dagen är i det närmsta klar, jag har avnjutit ett par avsnitt av Warehouse 13, en fantastisk serie från SyFy.

Imorgon är en ny dag.

Ja, nu verkar det dra igång för fullt….

Tomtar

Även som godis….

Tomtar

Och så den obligatoriska drickan…

Julmust

Vad skall man säga, det är vintertid idag, så det är väl ok att juleriet kör igång för fullt, nu finns det ingen återvändo. Jag och AC var ute en sväng, ett tåg hade parkerat vid övergången och effektivt blockerat all trafik, så vi fick ta oss en liten senväg genom en gammal underfart som knappast används mer, men det gick bra det med.

Gamla gången under järnvägen i Lund

På Lundins Säljlager var det full kommers, vissa produkter är solklar, andra kan man undra över, tex, är det inte tänkt att burkens utsida skall återspegla innehållet? Har man tänkt att ha flytande innehåll i denna burken?

Cola burkar??

Vad har annars skett, inte mycket, jag har sett ca 25 avsnitt av Eureka denna helgen, men nu är även det klart, klockan är vriden tillbaks, dagen är till ända.

Natti Natti!