Sep 112010
 

Idag har Sveriges Järnvägsmuseum haft “Årets Museidag”, förut hette denna dag nått i stil med Järnvägsmuseet dag, men innehållet är sig likt även med nytt namn. Det som var ett av de stora dragplåstren var att man kunde få åka med på turer ut på  järnvägsspår som normalt inte används för persontrafik, det fanns turer över Brynäs, ut i industrihamnen och hela vägen till Korsnäs, allt ackompanjerat med guider.

Nu var vi inte så tidigt på plats, turerna var redan slutsålda när vi kom till museet, men inte gjorde det något. för Jag, AC, Malin och Hans tog oss en rejäl svängom på museet. Ute på gårdsplanen hade de ställt upp ett flertal av sina klenoder, merparten av museets tåg och vagnar är renoverade och i så gott skick att de faktiskt går att använda.

Rapid på vändskivan, Sveriges Järnvägsmuseum

Förutom tåg och vagnar i prima skick finns även helt nya objekt som är i akut behov av kärlek och omvårdnad, vagnen nedan kommer säkert att sträcka på sig och känna sig stolt om ett par år, men nu är den i ett bedrövligt skick. Detta är något jag gillar med Järnvägsmuseet, de bibehåller modellen, typen, tekniken och historiken men inte nödvändigtvis varendaste liten pinal. På så sätt lever historien vidare, i detta fall är det bättre än att ha massa sönderslitna och förfalla tåg/vagnar.

Nedsliten vagn, Sveriges Järnvägsmuseum

Museet har ett stort antal ånglok, ett av dem stod uppställt och eldat för allmän beskådan, många var hugade att fotografera och snacka tågtermer. Sett ur Sveriges ekonomiska gång från jordbrukssamhälle till vårt moderna högteknologiska samhälle så har onekligen dessa tåg haft en viktig funktion, för utan transporter så faller vårt samhälle platt.

Ångloket S1 1923, Sveriges Järnvägsmuseum

Ångloket S1 1923 har en lite brokig historia, mer om den modellen kan man läsa om här och här. Omdömet hos dem som körde tågtypen var inte enbart positivt. Men att se det som museibesökare är en fröjd, vackra maskiner, rå kraft!

I parken framför museibyggnaden finns en miniatyrjärnväg, där kör allehanda små tåg, med och utan passagerare, hade det varit kortare kö så hade jag nog snott åt mig en unge att ha om förevändning för att få åka tåget.

Miniatyrjärnväg, Sveriges Järnvägsmuseum

Fördelen med miniatyrjärnvägar är att det väldigt enkelt går att känna sig lång, så hustrun förevigades på kort bredvid en tågsignal.

Anne Catrine Gemzell vid Järnvägen

Inne i en av museets lokstallar så pågick en mässa för kalenderbitarna, tågfantaster av alla de mest olika slag var samlade, jag kan inte mer än att säga att tåg drar till sig en väldigt speciell typ av människor, men på det hela taget sett så är det bra att det finns plats för alla och envar här på jorden.

Mässa för järnvägsfantaster

Flera av vagnarna ute på gårdsplanen var öppna för besökare, vi slog oss ner i en 3:e klass vagn och uppskattade att den tekniska utvecklingen och komforten har utvecklats en hel del. Hade komforten varit så här i dagsläget så skulle jag nog funderat lite över alla mina tågresor å jobbets vägnar. Det fanns även en vagn med ännu äldre inredning, då var 3:e klass inredd med träbänkar, tänk er en varm sommardag, 30 grader varmt och massor med rökare i kupén… mycket har hänt.

3:e Klass passagerare, Sveriges Järnvägsmuseum

Efter flera timmars museumsbesök så var vi nöjda med dagen, älskade hustrun satte sig ner och begrundade tillvaron.

Anne Catrine begrundar tillvaron

Malin och Hans, stort tack för sällskapet idag!

Och så var det allt för den 25:öringen för idag.

Hej Hopp!

  One Response to “Järnvägar!”

  1. Trevligt att se hustrun på bild.. mamma

 Leave a Reply

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

(required)

(required)

*