Mar 262013
 

Efter en mycket god natt skulle vi köra hem igen via Trondheim, för där skulle det bli ett litet stopp för att fixa lite med ett kommande projekt.

Jag passade på att ta lite bilder på den rorbue som vi bodde i hos Betten rorbuer. Det är rejäla hus med en makalös utsikt över havet.

Betten rorbuer - Smøla

Betten rorbuer – Smøla

Längs vattnet finns en gångbrygga där man kan promenera runt, nu gjorde jag inte det då det låg frost på virket, ville inte halka och bryta något ben, har inte alls tid till sånt just nu 🙂

Betten rorbuer - Smøla

Betten rorbuer – Smøla

Vårt vardagsrum var stort och rymligt, det som inte syns på bilden är den magnifika takhöjden, det är öppet hela vägen upp till taknock, rymligt och fint.

Betten rorbuer - Smøla

Betten rorbuer – Smøla

Min sovplats, en funktionsduglig säng utan krusiduller, jag sov förvånansvärt gott, men jag tror att mycket av det beror på den härliga havsluften som verkligen gör nytta.

Betten rorbuer - Smøla

Betten rorbuer – Smøla

Näväl, det var ju en resa till Trondheim som stod först på dagens schema. Nere i hamnen på Edøy går färjan in till fastlandet ungefär en gång i timmen, så vi ville inte missa den avgången som vi hade tänkt oss. Allt gick bra och vi kunde i det närmsta köra rakt in i båtens innandöme 🙂

I väntan på färjan vid Edøy

I väntan på färjan vid Edøy

Turen över till Sandvika på fastlandet tar ca 20 minuter, självklart blev det en svele och kaffe som mungott. Väl framme i Trondheim började det kurra i magen, det är en rejäl biltur upp över fjäll och ner i dalgångar innan man kommer fram till Trondheim, så det fick bli ett depåstopp på Cafe Benoni, det ligger vid Lade Arena. Precis lika gott som det brukar vara, för det är inte första gången jag stannat till där 🙂

Veg Burgare, Café Benoni, Trondheim

Veg Burgare, Café Benoni, Trondheim

Uppdraget som vi skulle göra i Trondheim bestod mest av att lämna av en del material och kika på ett bygge som håller på att färdigställas, skall bli spännande det där.

Jag hade även fått ett hedersuppdrag, lite Banos skulle köpas in till en av mina vänner, så det fick bli ett lite besök på en lokal mataffär. Banos är ett väldigt udda pålägg som jag bara träffat på i Norge, man skulle kunna säga att det är en helt unik produkt på nått sätt. Egentligen borde jag ta reda på om det finns något liknande någon annanstans i världen.

Banos

Banos

Vi fortsatte resan upp mot Åre där det åter fick bli ett depåstopp, nu på Åre Bageri, även det en riktig klassiker som alla och envar borde besöka. Det är alltid lika gott att fika/äta där.

Utanför Åre Bageri fanns det ett par stycken isskulpturer som var tillsågade med motorsåg, min kollega Jonatan hoppade glatt upp på en av dessa, jag hoppas han inte ådrog sig blåskatarr på kuppen 🙂 För övrigt har det varit en del stopp lite här och där när Jonatan skulle samla på sig Turf-zoner. Ett trevligt nöje som jag önskar jag hade tid att ägna mig åt.

Jonatan skaffar sig blåskatarr i Åre

Jonatan skaffar sig blåskatarr i Åre

Batteriet i min kamera tog slut någonstans kring Järvsö, så det blir inte mer bilder från denna resan, men på det hela taget sett kan jag säga att jag verkligen uppskattar omväxlingen i mitt arbete, det är så mycket som jag får se, som jag får uppleva, det är fina grejer det.

Klockan är nu mycket och jag är hemma igen, det är skönt att få återse min älskade hustru, men nu återstår det bara att somna för klockan är hysteriskt mycket just nu.

Go’Natt!

Mar 252013
 

Idag har det mest varit arbete på schemat, men man får inte missa tillfället att ta lite bilder från den helt makalösa naturen som Smøla och de kringliggande öarna bjuder på, så det får bli en liten kavalkad med vyer och andra godbitar idag.

På morgonen passade jag på att ta en bild på en av mina kollegor när han stod och beundrade utsikten precis utanför vår hytte vid Betten rorbuer. En rorbue är en form av hytte där det finns med en frysbox, till detta går det att hyra en båt, sen är det mest bara till att ut och fiska. Frysboxen fyller man med all fisken man samlat ihop. När fisket är klart så fraktar man hem all fryst fisk och lever gott på den så länge den räcker. Norge är ett land som i mångt om mycket har levt på sitt fiske.

Smøla i tidig morgonstund

Smøla i tidig morgonstund

Det som fascinerar mig väldigt mycket är den säregna naturen, havet möter fjäll på en gång utan att det finns någon annan klimatzon däremellan. Här ute på Smøla är det så väldigt tydligt.

Smøla

Smøla

På en av öarna, Edøy, ligger Gurisenteret. där kan man få sig en dos lokalhistoria och även få en förståelse för hur det är att bo på en vindpinad ö längst ut i kustbandet. Livet kan vara rätt hårt när naturen slår till med full kraft.

Gurisenteret på Edøy - Sko

Gurisenteret på Edøy – Sko

Lite senare på dagen, när vi var färdiga med vårt uppdrag så bestämde vi oss för att ta en biltur ut till Veiholmen, det är vid vägs ände, längre än så går det inte att komma.

I många av sunden mellan alla småöarna har man byggt broar som ter sig gigantiska, men detta är gjort för att båtar av lite större dignitet skall kunna tag sig under. Imponerande byggen.

På väg ut mot Veiholmen

På väg ut mot Veiholmen

Jag bara kunde inte låta bli att ta en panoramabild över området. För mig är detta en helt makalös utsikt som inte går att hitta hemmavid, men får passa på att njuta av det man ser.

På väg ut mot Veiholmen

På väg ut mot Veiholmen

När vägen tog slut så var vi framme vid Veiholmen, efter vår lilla bilresa mitt ute i ingenting så dyker det plötsligt upp ett samhälle med butik och allt som behövs för att få verkligheten att snurra runt. Veiholmen är ett stort fiskeläge, men av det man ser är att mycket av dess fornstora dagar klingat av, en hel del av husen verkar vara semesterboende och liknande. Vi vände bilen och rullade så sakteliga tillbaks mot vår hytte igen.

Veiholmen

Veiholmen

När vi ändå var i krokarna så tog vi en liten annan väg tillbaks, nu förbi Smøla vindpark, det är en imponerande samling av vindkraftverk som när det byggdes var Norges största anläggning för produktion av el med hjälp av vindkraft.

Smøla vindpark

Smøla vindpark

Vindkraft i all sin ära, det är miljövänligt men ställer i den här omfattningen till stor skada för fågellivet, på nätet kan man bland annat läsa:

Norsk Institutt for Naturforskning (NINA) har noggrant studerat vindkraftparken på Smøla. Tyvärr togs förvarningarna om att komplikationer skulle uppstå för örnarna inte på allvar vid uppförandet av anläggningen. T.o.m. maj 2011 har 43 havsörnar konstaterats dödade av kollisioner med vindkraftverk på Smøla, men utöver dessa finns rimligen ett mörkertal.

Det finns mycket noggranna studier gjorda på detta ämne, leta lite på Google så kommer du hitta mer fakta om konflikten mellan vindkraften och fågellivet.

Klockan är nu mycket, en dag full av intryck, både å arbetets vägnar, men även alla dessa fantastiska vyer. Jag kan bara hoppas att fler får upp ögonen för det magnifika landskap som Norges kustband har att erbjuda.

Nu skall jag ringa till min älskade hustru, det är det bästa av allt på dagen.

Go’Natt!

Mar 242013
 

Vad gör man inte på Söndag om inte en biltur till Smøla 🙂 Jag och mina kollegor lastade in oss i bilen på morgonen och påbörjade vår nästan 90 mil långa resa ut till kustbandet utanför Trondheim.

Milen rullade på i bra fart, väglaget var helt perfekt, i det närmsta barmark hela vägen. Vi svängde in i Oviken för att få oss lite lunch, ett för mig bekant hak fick bli källan till god mat. Pelin Meryem Restaurang har jag besökt tidigare, det har alltid varit mycket bra mat där, kan mycket varmt rekommenderas. Trots att Oviken ligger rätt ödsligt, så är denna restaurang en guldgruva. Bra råvaror och maten tillagad med omsorg, det uppskattas mycket.

Grekisk Sallad på Pelin Meryem Restaurang i Oviken

Grekisk Sallad på Pelin Meryem Restaurang i Oviken

Vid infarten till Åre ser man som brukligt den ståtliga kraftledningsstolpen som blivit konstnärligt utsmyckad  av Anna Cronheden. Vår färd rullade vidare, milen som var kvar var många till antalet.

Infarten till Åre

Infarten till Åre

Man hinner prata en hel del under dessa långa resor, allt från väder och vind till viktiga saker. Helt enkelt tillfälle för kontemplation.

Vi passade på att göra lite proviantering i Storlien, affären var knökfull av norrmän som skulle handla billigt inför den stundande påsken, vi talar stora mängder med folk som drog på fullastade vagnar. Verkligen stor kommers. Det som Storlien saknar är möjligen ett systembolag 🙂

Tullen i Storlien skulle ha lite pappersexercis, sen rullade vi vidare in i Norge.

Efter ytterligare någon timme i bilen kom vi fram till en av de finaste utsikterna jag sett i Norge, just idag var det lite extra fint precis vid solnedgången.

Detta är uppe i bergen vid Aure, man ser hela vägen ut till havet, makalöst vackert. Fast å andra sidan är det mesta jag sett i Norge väldigt vackert, alla borde få uppleva denna storslagna natur nån gång i livet.

Utsikt över dalgången vid Aure

Utsikt över dalgången vid Aure

Sista biten ut till Smøla sker med båt från Sandvika, det visade sig att den var en ny färja med större kapacitet. Den gamla båten var nog för liten och rentutav för gammal för att klara trafiken.

Det som däremot fanns även på denna nya färja var den lätt minimalistiska serveringen i form av Kaffe och Svele, samt en glasburk där man betalade och växlade själv. Genialiskt enkelt system. Svele är en form av Lefse, fast lite mer skumgummiaktig. Lite speciell i konsistensen men väl värd att prova.

Kaffe och Svele

Kaffe och Svele

Vi har nu kommit fram till vår hytte, kvällen är sen, kroppen är mör, så det som återstår för mig nu är att sova, för imorgon blir det en arbetsdag.

Nu skall jag ringa till min älskade hustru.

Go’Natt!

Jun 202011
 

Samma procedur som tidigare dagar, vid 7 tiden var jag ner till jobbet för att ånyo ta mig en liten svängom till landet i Väster. Dagens resa gick via ett välbekant ställe, Arlanda Flygfält 🙂 Vanligtvis tar jag mig till Arlanda med tåg, men denna dagen var det bil som stod på programmet, så det fick bli en bild på Jumbo Hostel, allt inrymt i en gammal jumbojet, kul grej, skulle vara kul att bo över där någon gång.

Jumbo Hostel, Arlanda

Vädret var prima, och det bästa av allt var att det var direktflyg från Arlanda till Trondheim, perfekt så slapp jag sitta på Gardemoen och häcka 🙂 Hoppas nu SAS behåller detta direktflyg även framöver.

Snart Upp Upp och Iväg!

På Vaernes flygplats (Hell International Airport) så stegade jag och min kollega direkt till biluthyraren Sixt, damen som arbetar där brukar alltid ordna till nått bra i bilväg när vi kommer, så även denna gången. Med ett glatt humör så ordnar sig det mesta. Vi fick en bra bil, så det bar av söderut mot dagens destination – Smøla.

Över berg och dalgångar, över fjorder och genom tunnlar, sen ett par timmar senare så var vi framme vid hamnen i Sandvika, det blev en stunds väntar innan båten kom in, men utsikten över havet är fin att titta på.

Hamnen i Sandvika

Färjan ut till Smøla går ca 1 gång per timme, riktigt bra service med tanke på att ön ligger en bra bit ut i havet, annars är väldigt många bilfärjor i Norge utbytta med broar. Fast här är det för långt, det går inte att få till utan att ruinera sig.

Smøla

På färjan har de en liten servering, man får betala och växla själv i en liten skål, här litar man på varandra. Utbudet är spartanskt men tillräckligt, man kan få sig en lefse och en kaffe, gott  nog.

På väg ut till Smøla

Jobbet sen på helt enligt plan, det var en del servicearbete som skulle utföras så jag betade av min lista bit för bit tills att allt som gick att göra vara klart. En del saker kräver lite åtgärder hemma i Gävle, så de skall jag ordna till när jag kommer hem igen.

Gurisentret

Sen, jo, ett par timmar senare så blev det repris på förmiddagens verksamhet, vi skulle tillbaks till Trondheim för nattens vila. Färjan med lefse tog oss tillbaks till Sandvika, det är mest resa som gällde idag.

På väg tillbaks till Sandvika

När man åker via berg och dalgångar i Norge så dyker det allt som ofta upp tillfällen där det är bedårande vackra utsikter och natur. Här skulle jag kunna sitta i ett par timmar och bara njuta av utsikten.

Utsikt på väg till Trondheim

Vägarna i bergen har fått sig rejäla törnar när snön har smält nu i vinter, för alla vägtrummor grävdes upp och byttes mot nya. Det var stora skador där vattnet helt enkelt spolat bort bitar lite här och där. Nu är ju detta inget ovanligt, naturens krafter är stora, så det finns god beredskap här för att ta hand om skador på vägarna.

Rum 505, Hotell Lipp, Trondheim

Kvällens vila blir på Comfort Hotel Lipp i Trondheim, Rum 505 blir mitt för denna natten. För mig är det en ny upplevelse, här har jag aldrig bott tidigare, men det skall gå bra det med. Jag är lite trött efter en lång dags arbete, men nu skall jag sätta mig tillsammans med min kollega och förbereda ett anbud på kommande projekt, det är viktigt att tänka på framtiden.

Go’Natt!

Sep 162010
 

I natt pinade Atlanten huset där jag sov med sitt salta vatten, huset skakade till i vindbyarna, naturen trängde sig verkligen på. Som den enkle människa jag är så började jag fundera på hur ofta de behövde måla om fasaderna i detta klimatet… Tänk vad mycket annat mer relevant jag kunde använt den tiden till 🙂

Nåväl, jag gjorde rent efter fästingbettet och somnade sedan gott. Klockan ringde till vid 6:30 varpå jag helt sonika struntade i att gå upp, för på telefonen finns det en prima knapp som det står Snooze på, den tryckte jag på ett par gånger innan det var dags att gå till frukosten. Jag passade på att njuta lite av utsikten från Smøla Havstuer

Smøla Havstuer

Efter frukost så gick jag ut och bara njöt av utsikten, tänk att efter det där röda lilla huset och bortanför stenarna finns bara vatten hela vägen bort till Storbritannien, vintern här måste vara rätt frisk, bitigt och även säkert både hemsk och underbar, man är så nära naturen och så utsatt på samma gång.

Utsikt

Sen blev det jobb, hela dagen lång, mycket skall hinnas med på kort tid, problem skall lösas, verifieras och dokumenteras. Lyckligtvis gick det mesta väldigt bra, helt enligt planen och det är inte alls så dumt. På Gurisentret där vi jobbade har de ett litet fik, vi fick oss en kalasgod äpplakaka med grädde, den satt som en smäck, varför skall man äta mat när det finns äpplakaka? 🙂

Gurisentret på Smøla

Fram emot senare delen av eftermiddagen var allt klart och hemresan tog vid. Färjan var redan inne i hamn och vi fick fritt parkera var vi ville på båten, tror det berodde på att vår bil var den enda bilen 🙂

Tingvoll, Färjan till Sandvika

Vägen till Trondheim kändes kortare på hemvägen, det var kolsvart ute och vi fick parera för ett par rådjur som gick över vägen. Det kan inte vara lätt att bygga vägar i Norge, där vi kört nu så är det snirklande vägar upp för berg och ner i dalar, och så upp för nästa berg och ner i nästa dalgång, så höll det på innan vi kom fram till Orkanger, där vidtog tunnlar och raka fina vägar in till Trondheim.

Denna natt blir det ett välbekant hotell, Comfort Hotel Park, här har jag sovit många gånger tidigare, trivs rätt bra på detta hotellet, mitt rum blev denna gång 334, det är enormt stort jämfört med många andra rum jag haft här.

Rum 334, Comfort Hotel Park, Trondheim

Uret är mycket och jag är trötter, morgondagen är reda intecknad med ny verksamhet, denna dagen är nu att betrakta som ett stängt land som gett mig nya fina intryck.

Natti Natti!

Sep 152010
 

Klockan ringde tidigt, avsevärt tidigare än var jag egentligen ville att den skulle göra, för kvällen före blev sen, jag hittade en fästing på armen som behövde åtgärdas, innan det var klart så var nog klockan kring 1 eller så. Detta är nog första gången jag fått en fästing sen jag var liten, jag gissar att det är någon av våra söta katter som har lämnat av den i närheten av mig.

Med stor väska i hand begav jag mig till jobbet, väskan fylldes med allehanda arbetsmaterial, verktyg och ting som behövs i veckan, snabb inlastning i bilen varpå kosan ställdes till Arlanda flygfält. Idag var det tydligen första gången en Airbus 380 landade på Arlanda, det var en stor begivenhet av vad jag förstod. Resan gick bra, och efter lite pyssel genom alla säkerhetskontroller så insåg jag att det inte varit en enda som frågat efter nån form av legitimation, inte ens när jag väl klev på planet, det är lite skumt, vad är det för mening med flygsäkerheten om de inte ens har en aning om vem det är som kliver på planet, jag tycker det är konstigt.

På väg till Terminal 5, Arlanda

Idag körde SAS direktflyget mellan Arlanda och Vaernes, det är skönt att slippa åka via Gardemoen, det spar in massor med restid. Planet var väl inte av nyaste snitt, fullt funktionsdugligt. Tryckkabinen hade lite övrigt att önska för plasten runt mackan var som en ballong pga undertrycket. Modernare plan är klart bättre på att hålla trycket uppe. Det var lite småskakigt idag, mycket beror på att hösten är i antågande med mycket väder som följd.

Macka i plast

Vaernes flygplats, jag undrar varför man inte döper om den flygplatsen till “Hell International Airport”, detta för att samhället “Hell” ligger kloss på flygplatsen. Det är en tvärmiss att inte använda det i marknadsföringen, för bara känslan att få flyga till “Hell International Airport” skulle vara najs. Inne i samhället Hell har de en “Gods Expedition“, mängder av turister åker dit för att fotografera Guds kontor i helvetet.

Bagageband, Vaernes Flygplats (Hell International Airport)

Efter att hyrbil var framförhandlad, betald och uthämtad hos Sixt, så rullade bilen in mot Trondheim. Lite ärenden hanns med innan det var dags för möte om ett kommande projekt. Allt gick bra, alla var nöjda, så vid 15 tiden var det läge att leta upp lite lunch, kanske något sent men mackan på flyget fyllde ut bra. Lite som en gammal vana hamnade vi på Café Benoni, de har en prima vegetarisk burgare på menyn, det är ovanligt för att vara i Norge, så dem må jag stödja.

Café Benoni, Lade Trondheim

Efter god mat så var det bara att bita ihop, dryga 3 timmars bilkörning längs vägar som snirklade sig upp och ner i dalgångarna, vädret var inte så kul, mest regn, regn och åter regn. En makalös syn är när det formligen sprutar vatten rakt ut ur berget och sen faller ner i fjorden långt nedanför, det är mäktigt. Strax före Aure så blev det ett stopp för att ta en bild över fjorden, se och beskåda.

Vy norr om Aure

Dryga timmen senare dök en välbekant syn upp, färjeläget vid Sandvika, härifrån går båten ut till Smøla. Regnet och blåsten gjorde mig påmind om att det var Atlantens öppna hav som låg i horisonten. Tidvatten är här ett påtagligt fenomen. Det skall väl erkännas att jag hade lite inre tjänst medan båten tog sig till hamnen.

Färjestationen vid Sandvika

Det var en ny båt, eller rättare sagt en gammal som hade ersatt den båt som tidigare gått på denna turen, och numera var fikat under bildäck. Jag fick mig ett gott skratt när jag såg hur inredningen såg ut, det riktigt skrek 70-tal om det hela, här har det inte hänt mycket på 40 år.

Ombord på färjan till Smøla

På motstående vägg var det självservering av kaffe, betalade gjorde man i en liten burk, det systemet funkar bra. Dock hoppade jag över fikat denna gången. Visst är det härligt med rejäla lysrörsarmaturer 🙂

Självservering på färjan till Smøla

Imorgon är det arbetsdag på Smøla, därför har vi bokat ett boende inne på ön, denna gång blev det på på Smøla Havstuer, det ligger hela vägen ut mot havet på västra sidan, atlanten dundrar in med full kraft, regnet piskar husen men det är en underbar upplevelse. Kvällen är sen när bilen rullar in till boendet.

Smøla Havstuer

Mitt rum, nr 4 ligger i huset till vänster i bilden ovan, jag har en makalös utsikt som tonar bort när solens strålar gjort sitt för denna dagen. Jag är trött och är helt säker på att nattens sömn kommer att bli god. Vill du se hur rummet ser ut, kika på nästa bild.

Rum 4, Smøla Havstuer

Nu är det hög tid att ringa till söta hustrun, jag tycker om att höra hennes röst, den ger mig ro.

Vi höres imorgon.