Ännu har det eviga hålet i backen blivit åtgärdat, fast det kanske är lika bra det, för det skall väl grävas upp igen om nån månad 🙂
Det eviga hålet på Fiskargatan
Men nu har jag bett kommunen att fixa, eller göra nått så att det blir fint igen, vi får se vad som händer och sker.
Häpp!
En liten tur till Falun blev det idag, det var ett servicejobb som skulle göras vid Falu Koppargruva.
Falu Koppargruva
Det mesta gick som jag tänkt mig, men alltid är det nått litet som krånglar, men på det hela taget sett är jag nöjd över dagen.
Häpp!
Hipp Hipp Hurra!!
Idag är det Charlies 1-års dag, så vi rullade ut till Totra för att fira den lilla guldklimpen på hans första födelsedagskalas. Malin hade bakat tåror och kakor, fixat fixa på löpmeter, vi blev alla mycket väl förplägnade, mums!
Charlie 1-år firas med tårtkalas
Moster Frida tog hand om matandet av Charlie, jag tror att han gillade sötsakerna, kanske vill han bara ha sånt framöver.
Moster Frida och Charlie
Sen var det ju det här med presenter, när man är så liten som Charlie är, och med en stor stjärnfamilj så blev det ju en hel del, för alla vill vi ju skämma bort han lite tillmans, då det blev rena julafton för honom idag, han sken som en solstråle den lille mannen.
Hans och Charlie
Pappa Hans, Charlie och Mamma Malin
Ja det är härligt med barnkalas, det gör vi gärna om igen, förresten skall vi göra det på Lördag, då blir det ännu ett kalas för Charlie då med grannar, ännu mer släkt och vänner till värdfamiljen.
Både jag och min älskade hustru önskar Charlie all lycka till i livet, han leve, Hipp Hipp Hurra!!
Jag somnade gott efter gårdagens lätt hysteriska resa från Leknes till Oslo till Arlanda till Gävle till Karlsborg, så sömnen kom av sig självt 🙂
Idag är Jespers stora dag, det är medaljutdelning för Afghanistanstyrkorna i FS22, vädret är däremot sämsta tänkbara, det regnar, blåser och är kyligt. Jag var som brukligt felklädd, så regnet tog sig rakt igenom ben och märg.
Efter frukosten började soldaterna värma upp utanför vandrarhemmet, precis utanför vår dörr.
FS22 soldaterna värmer upp sig utanför vandrarhemmet i Karlsborg
Ceremonin idag var uppdelad i tre delar, dels fick alla soldaterna defilera längs paradgatan inne på Karlsborgs fästning, det var en brokig skara soldater, mest imponerad var jag att även de soldater som skadats under sin tjänstgöring i Afghanistan kunde vara med, detta trots rätt allvarliga skador, på nått sätt kändes det som att hela denna ceremonin var för hedra dem, det kändes bra och rätt.
Soldaterna från FS22 marscherar förbi
Sen var det lite logistiskt kaos, alla anhöriga skulle genom en trång gång för att komma in på gårdsplanen, vet inte som det var så väl genomtänkt, hela flödet stoppade upp. Hustrun kämpade på bra med sina kryckor, men jag såg att det tog rejält med allt gående och stående.
Fösning av anhöriga
Inne på gårdsplanen fortsatte regnet, blåsten och kylan, stämningen var dock mycket god och alla hoppades på korta koncisa tal från försvarsminister och befäl. Men av nån anledning verkade försvarsministern tycka om att höra sin egen röst, för Karin Enström malde på ett bra tag…. resten av talarna hade förstått detta med skitvädret och var föredömligt korta i sina anföranden.
FS22 Karlsborgs fästning
Medaljerna delades ut, rätt rationell verksamhet, det var ett flertal befäl som skötte detta, så det gick undan, tog nog inte mer än en 45 minuter, men hustruns rygg gjorde sig påmind, så vi rörde oss sakteliga mot mässen för att intaga bju-fika. Tur var det, för efter ett tag så kom alla andra anhöriga, salen var helt enkelt lite för liten för en så stor anstormning.
Jesper och Therese
Jesper och Therese kom och gjorde sällskap med alla oss andra, medaljerna inspekterades, fina saker det där.
ISAF Medalj – För Internationella insatser
ISAF Medalj – För Internationella insatser
FS22 – Internationella insatser
FS22 – Internationella insatser
Dagen hade gjort sitt, vi lämnade Karlsborg och regnet för att ta oss upp till Gävle igen, ännu en upplevelse rikare. Jag och hustrun åkte i Malins bil, lilla Charlie satt fram och levde om som den Kapten Kaos han är.
Imorgon är det Stockholm Maraton, vädret skall bli skit och Therese skall springa loppet, hoppas att det går bra för henne.
Lev väl!
Så här ett par dagar efter att hustrun kommit tillbaka hem från operationen så har vi kört igång med träningen, vi tar det så sakteliga, oftast blir det en stilla promenad runt vårt kvarter, man får ta ett steg i taget. Idag föreslog hustrun att vi skulle ta en lite större utmaning, så vi tog bilen upp till stan och gick en liten runda runt torget och däromkring.
Hustrun på kryckor
Älskade hustrun kämpar på bra tycker jag, hon kämpar verkligen för att så snabbt som möjligt komma igång med gången, och jag ser att operationen haft verkan, det glädjer mig mycket.
Vi tar en dag i taget så att säga.
Tjo!
Idag skulle vi i lite större format fira Fridas på hennes 24:års födelsedag. Allt är ju lite i efterskott, men ändå mycket väl värt att fira. Jag och älskade hustrun hade först tagit en sväng ut till Underbarn för att köpa lite småsaker till Charlie, det är ju kul att skämma bort den lille lite.
Så det slutade på nått sätt med att både Frida och Charlie fick lite presenter dagen till ära.
Frida och Charlie
Mamma Malin hade ordnat med gott fika och den fina tårtan, man blir alltid väl förplägnad ute i Totra.
Charlie och Mamma Malin
Det gäller att vara snabb när man skall ta en bild på tårtan, det är hårdvaluta som försvinner fort, men jag hann med att få en bild på denna chokladtårta, viss ser den smarrig ut.
Tårtan
Och presenterna till födelsedagsbarnet, de öppnades till kaffet, nu hade vi ju redan gjort detta för några dagar sedan, så det blev mest symboliskt, hoppas att det uppskattas ändå.
Frida öppnar presenter
Goa och glada rullade vi sen hem mot Gävle igen, imorgon är det en ny dag, så det gäller att samla lite krafter även till den.
Häpp!
Utanför mitt jobb, på södra fiskargatan finns nått som mest kan liknas vid ett evigt potthål. Ungefär vartenda år grävs gatan upp för repration av fjärrvärmerören. Det ligger nån form av kasun i gatan som envisas med att haverera rätt ofta.
Sen när fjärrvärmen är lagad så tar det nån månad innan gatan lappas igen, därefter händer typ inget allt, förutom att marken sjunker ner lite och ett ypperligt potthål bildas. Så har det nu sett ut ett par månader….
Potthålet, Södra Fiskargatan i Gävle
Nu har det gått så långt att bilen börjar skrapa i asfalten, och det finns inget sätt att undvika detta hålet annat än att köra upp på trottoaren, så jag fick kontakta gatukontoret och be om att få lite grus i hålet, eller kanske ännu bättre, att få gatan lagad…
Det som förvånar mig är att det inte verkar finnas något krav på att det ursprungliga jobbet, dvs att laga fjärrvärmen inte avslutades med att gatan återställdes, och att det blir så här efter varje reparationsomgång, känns som om det är ett systemfel nånstans 🙂
Häpp!
Idag på förmiddagen var jag och ett par av mina kollegor iväg en sväng för att titta på ett eventuellt externlager, inte så långt från våra nuvarande lokaler, så det gick fint att promenera dit. Härligt varmt och gott i luften.
Kanske ett nytt lager
Vi får se hur det går med detta lager, kanske, kanske inte.
Häpp!
Hipp Hipp Hurra!! Idag är det inte Fridas födelsedag, men hon har ju varit bortrest, så det var först idag som vi kunde i liten skala fira hennes stora bemärkelsedag!
Frida firas lite i efterskott på hennes 24 års dag
Hon leve, Hipp Hipp Hurra!!
Jo, älskade hustrun har fått komma hem igen, jag hämtade henne för två dagar sedan, det känns skönt att hon är hemma igen.
Åter dags för ett besök till min älskade hustru, besökstiden på Akademiska Sjukhuset i Uppsala startade klockan 14 så jag såg till att vara på plats i tid. Vis av erfarenheten från mitt förra besök så hade jag dels hittat en parkering som låg närmare ingången, ungefär mitt emellan Studenternas och ingång 70, kan bara säga att vädret var helt underbart.
Hustrun låg och väntade på mig, så glädjen var stor när vi fick träffas igen. Jag hoppas nu verkligen att resultatet av operationen skall bli bra, så att hon kan få gå ordentligt igen utan att det skall göra för ont.
Sjuksängen, avd 70, Akademiska Sjukhuset i Uppsala
Som en liten förlustelse så lånade jag en rullstol på avdelningen, med den tog jag med mig hustrun på en liten svängom. Först ut på gårdsplanen för att känna på den underbara solen, sen in igen för ett litet kaffeinköp. När vi ändå var ute och rullade så ville min hustru visa mig vart hon var tidigare i veckan så vi gick en bit i korridoren på nedersta våningen.
Lite längre bort i korridoren fick vi syn på en trähund, den stod lite inklämd, nästan malplacerad, som om man inte riktigt hade plats för den längre, på undantag.. klart att detta lockade oss till att ta en närmare titt.
Det visade sig vara en av Torsten Renqvists statyer, jag kunde först inte placera konstnären, men nånstans ringde det en klocka, för bland annat i Gävle finns Fågel Fenix, en staty som är en del av stadens offentliga konst.
Trähyndan 1970 - Torsten Renqvist
Vid sidan av statyn finns att läsa:
TRÄHYNDAN
Skulptur i furuträ för Uppsala Akademiska sjukhus Roms symbol. den etruskiska varginnan med Romolus och Remus under stinna spenar, tänkte jag sannerligen på en eftermiddag 1956 i Lyons utkanter där jag såg en hynda sitta på sina hasor, avvaktande.
Hon var ett exemplar av medelhavshunden, den gula smalbenta, som så vitt jag vet är frukten av så mångfaldig och långvarig rasblandning att den till sist slutit cirkeln och blivit en ras för sig.
Det tog min nog halvtimmen att utföra en teckning. Hyndan förändrade inte ställning. Hon poserade bland sopor och avfall och påminde om den storhet som var Roms.
Varför skulle en sådan varelse stå staty i ett sjukhus i Uppsala i Sverige?
Jag har tänkt så här: Ett nutida storsjukhus är nästan bara korridorer till det enda rum, eller två, där man behandlas eller utövar sitt arbete. I en sådan abstrakt labyrint av vitt och någon gång kornblått kunde det vara eggande med en konstighet, en orimlig punkt, om vilken man kunde säga, som på bondlandet förr: vi träffas vid trädet som blixten slagit.
En lång karl kan stå rak under hyndans tryne. Hon lutar som en slarvigt rest katedral, men faller inte. I hennes sida är ett ett hål som visar innandömet. Inte ens för detta skäms hon.
TORSTEN RENQVIST
Så det var bara till att prova, jag ställde mig under hyndans tryne och fick väl plats därunder.
Bloggaren under hyndans tryne
Och hålet i hyndans sida, där man kan se in i hennes inre, det är väl synligt för oss besökare, inget att skämmas över.
Trähyndan - Torsten Renqvist
Vi stod där, jag och min älskade hustru och funderade över tingens vardande, med trähyndan framför oss, betraktande och funderande lite över om inte en bättre placering, kanske något värdigare plats kunde varit lämplig för denna staty.
Trähyndan 1970 - Torsten Renqvist
Vi kände oss redo för att rulla upp mot avdelning 70 igen, det tar på krafterna med utflykter som denna, hustrun klarar ännu inte av att sitta några längre stunder, men med en påfyllnad i det kulturella förrådet så var vi båda nöjda.
Det var alles för denna dagen.
I min lilla fågelholk är det nu full fart, jag har gjort lite justeringar från förra året, dels går det nu att se livet inne i holken live på www.gemzell.se/holken Det är en del krångel med kompatibilitet mellan olika varianter av webbläsare, det som tidigare har fungerat utmärkt krånglar numera, ja, det är mycket med det tekniska.
Det som fungerar bäst för tillfället är Internet Explorer ver 9.
Sen har jag även sett till att spara ner en stunds video varje dag, detta material har jag sedan sållat lite i och klippt ihop till en liten filmsnutt som går att se här nedan. Klicka på pilen mitt i bild, så startar filmen så långt som den är gjord fram till idag.
Man kan inte annat än att fascineras över naturens under, pippin kämpar på, envetet dag för dag för att få till ett bo. Tajmingen är viktig, för ännu är det rätt kallt ute, men boet skall vara klar den dagen det är dags att lägga ägg, kan bara hoppas att allt kommer gå bra.
Go’Kväll!
Efter dagens jobb tog jag mig hem, kollade i brevlådan, där hade Lilla Lovis CD “Som en oskuld” trillat in. Det känns som om titeln är väldigt mycket en rak översättning av Madonnas låt “Like a virgin“. Nå, Lilla Lovis är bitvis inte helt rumsren, delar av låtmaterialet hamnar i en genre som mest kan kallas för “könsrock”
Lilla Lovis - Som en oskuld
I de flesta länder har det funnits en tradition som bestått av musik med text som kretsar kring runda ord, en del av de mer kända i Sverige är,
Så nu har även Lilla Lovis sällat sig till denna skara, till saken hör att merparten av alla artister i denna genre använder sig av artistnamn, så Lilla Lovis har även ett helt vanligt namn, men det lämnar vi därhän.
Och så det obligatoriska smakprovet, sånt måste man ju ha 🙂 Denna låt är dock helt rumsren.
Häpp!
Idag var jag nerom till Stockholm på förmiddagen för att göra lite tekniska utvärderingar och laborationer inför ett kommande uppdrag. på vägen norrut igen så var planen att jag skulle in till Akademiska i Uppsala för att hälsa på min älskade hustru, det har nu gått ett dygn sedan hennes operation.
Jag var ute i god tid, hittade mig en parkering och strosade upp till hus 70. Hade tänkt mig att ta en fika, men det var inte direkt någon upplyftande cafémiljö, så det fick bli en kopp kaffe på byrån istället.
Med min kopp strosade jag runt lite i korridorerna, där sprang jag på nått som fångade mitt intresse, direkt såg jag att detta inte var nån kattskit, tvärtom, en äkta Bror Hjorth hängde där på väggen.
Uppsala Akademiska Sjukhus, Trärelief Bror Hjorth – “Vördnad för livet” Albert Schweitzer
Denna trärelief föreställande Albert Schweiter arbetande i Lambaréné. På väggen bredvid finns en liten skylt som upplyser mig som betraktare om följande:
Bror Hjorth (1894-1969)
Vördnad för livet
Trärelief utförd på beställning av Akademiska sjukhuset 1959. Hyllning till Albert Schweitzer. Barnet står i centrum i den kärleksfulla bilden av den världsberömde läkaren, i arbete under en het sol i den afrikanska byn Lambarene,
Förutom att både Albert Schweitzer och Bror Hjorth bjuder på livsöden som är värda helt egna blogginlägg, så tycker jag det är härligt att man kan få se riktig kvalitetskonst på sjukhusväggar. Hade denna trärelief kommit ut på auktion så hade priset hamnat nånstans kring dryga miljonen.
Jag borde kolla med Akademiska om de ha konstvandringar på sjukhusområdet, det kanske finns fler guldkorn att vila ögonen mot.
Min fina underbara härliga hustru skall iväg på ett rejält äventyr idag, hon har haft fruktansvärda problem med ryggen under många år, men nu verkar allt äntligen kunna lösas, idag skall hon åka till Uppsala för att genomgå en operation.
MFF - Min Fina Fru
Så jag passade på att möta upp på stationen för att vinka av hustrun, önska henne lycka, kramas lite och bara hålla om.
Håller alla tummarna för att detta skall gå bra.
Häpp!
Söndag, en härlig dag. Jag är hemma och ledig, hustrun på jobbet. Min syster hade vägarna inom idag under hennes resa från storstan upp till dalarna, med sig i sällskapet hade hon Linus och Amanda.
Actionbild på Linus Persson
Vi kom även in på den pumpagryta som jag brukar laga till, det grundrecept som jag använder mig av ser ut ungefär så här:
Indisk pumpagryta (ca 4 portioner)
700 gr pumpa, skalas och skärs i ca 2*2 cm bitar
1 lök, hackas
1 vitlöksklyfta, hackas fint
1 burk krossad tomat (går bra med 4-5 färska tomater också)
1-2 msk olja
1 tsk hela spiskummin
en nypa hing (asafoetida).
3-5 tsk garam masala (mer om du vill ha mer fart i grytan)
2-3 tsk malen koriander
2-3 tsk malen spiskummin
1 tsk gurkmeja
2-3 dl vatten
En nypa salt (efter behag)Gör så här:
Värm olja i en kastrull/wok. Lägg i hela spiskumminen och vänta tills de börjar hoppa omkring.
Häll i hing (om du har), lök och vitlök, stek/fräs gyllene på medelvärme i ca 5-7 minuter.
Häll i krossade tomater, vatten och de malna kryddorna (garam masala, koriander, spiskummin, gurkmeja, salt) samt pumpan.
Låt allt puttra ihop i ca 25-30 min. Efter ca 10-15 min, smaka av och se om mer salt/kryddor behövs.
Servera med ris och en klick grekisk/turkisk yoghurt.
Det jag brukar göra är att även ha i ett par teskedar med grön currypasta för att få lite mer fart i maten, samt att ha i saffran i vattnet när jag kokar riset, det blir godare tycker jag.
En hel del av kryddorna går att hitta på mataffären, men jag skulle rekommendera en shopping på www.indiskkryddor.se, köp bigpack, för det går åt en hel del kryddor när man lagar indisk mat. De små fjuttiga glasburkarna som finns på vanliga butiken räcker ingenstans, blir bara dyrt.
Hing, det är en krydda som man enligt mitt tycke både kan ha och mista, så bli inte ledsen om du inte hittar den, jag har inte märkt nån skillnad varken med eller utan denna krydda i grytan.
Att koka pumpa är lite som att koka potatis, man får använda en sticka för att se om det är klart.
Det var allt för denna dagen!