Aug 112012
 

Efter en god natts sömn på Hotell Öresund så tog jag och älskade hustrun oss en tur ut på stan i Landskrona för att känna lite på stadens puls, men även för att se hur stan har förändrats och omdanats de senaste åren.

Vi strosade runt, tittade och funderade på om vi skulle ta oss en fika nånstans. Men då man är lite “ny” i stan, så vet man inte riktigt vart man skall ta vägen. Vi tittade in på ett par caféer, men de ställen som enbart har delicato-produkter i sitt sortiment går fetbort, likaså de som kallar sig för café, men som enbart har mackor i plast… Vi hade hoppats på att besöka nått lite trevligt lokalt ställe, men hamnade till slut på Espresso House.

Espresso House, Landskrona

Jag slog till på en kladdkaka som inte var speciellt kladdig inuti, god, men inte riktigt kladdkaka. Skall jag vara helt ärlig, så är det rätt dåligt att det inte serveras riktig grädde till denna typ av bakverk, för grädden som finns på tallriken var från sprejburk. Det smakar mest bara vispad luft… Fram med äkta varor, hur svårt kan det vara?

Hustrun blev glad över sin kaka 🙂

AC på Espresso House – Landskrona

Nåväl, man skall prova saker här i världen, ömsom vin, ömsom vatten.

Promenaden fortsatte vidare ner mot kasernplan, där fanns KO-ON-Tour 2012 utställd, ett verk av Bernhard Lipsoe.

KO-ON-Tour 2012 – Bernhard Lipsoe

Ett par obligatoriska bilder togs, “Den lille ko” klappades om, statyn skall vidare till Bromölla, så vi hoppas att kossan sprider glädje även där. Offentlig konst är prima, det ger mervärde till stadsbilden, mer sånt.

Vi strosade tillbaks till hotellet, nu är det dags att göra sig i ordning inför kvällens övningar.

Tjo!

Aug 102012
 

Klockan ringde väldig tidigt, tror det var vid 4 tiden på morgonen, men skall man med ett tidigt plan så är det bara till att kliva ur bingen och få fart på dagen.

Men resan gick bra, vi tuffade in i Landskrona med ett prima Öresundståg, varpå en kortare bussresa ner till Rådhustorget följde. Hotellet hade vi bokat sedan tidigare, så det blev en kort promenix i det härliga vädret till Hotell Öresund.

Nu var vi lite tidiga, men det gick tack och lov bra att checka in i alla fall.

Hotell Öresund, Rum 402

Rummet var väldigt minimalistiskt i sin inredning, kunde ha varit trevligt med nån liten tavla eller så för att pigga upp upplevelsen, men det var rent, fint och bra sängar, så här skulle det nog gå bra att sova gott.

Det trådlösa nätverket som skulle finnas på hotellet fungerade inte, men man kan inte få allt 🙂

När man ändå är i Landskrona, så får man inte missa Why Not Café, så jag och hustrun tog oss en lite promenad ner till slottet för en god fika. Men denna gången blev vi i ärlighetens namn lite besvikna då det inte var samma höga kvalitet som det brukar vara, för de brukar vara väldigt gott.

Fika, Why Not Café – Landskrona

Hemma hos föräldrarna var det som vanligt, fast bestyren med att förbereda morgondagen var i full fart, vi sparar det till imorgon.

Halvmånen Landskrona

Nere på slottet var det konsert med Magnus Uggla under kvällen, vi tjuvlyssnade lite under vår kvällspromenad, det är riktigt fint här i Landskrona, en underbart vacker stad.

Det har varit en lång dag för oss idag, så nu blir sömnen välkommen.

Sov Gott!

Aug 092012
 

Dagens äventyr blev en sväng till Kista med omnejd, tanken var att vi skulle försöka oss på att hitta någon butik som kunde tänkas sälja Berbere och Teff, och i vårt letande hade vi även planerat in ett litet besök på Mama Africa. Vi hade en adress, Danmarksgatan 1, Kista. Men nu är det lite rörigt för oss utombys så vi höll oss till beskrivningen om att Mama Africa skulle ligga “under tunnelbanan”

Mama Africa – Kista

Mama Africa håller sig till det Eritreanska köket, vilket är förvillande likt den Etiopiska maten, så för oss skulle detta bli en enkel match. Vi steg in, hade egentligen tänkt oss att äta deras annonserade buffé, men den visade sig vara borta under sommaren, så det fick bli från menyn istället, inte gjorde det oss något.

Inredningen är lite spartansk, lär inte vinna några designpriser, men helt klart funktionsduglig för sitt ändamål. Vi slog oss ner, OS skvalade från dumburken.

Mama Africa – Kista

Vi beställde in var sin mix tallrik, det är prima avsmakningsmenyer, man får lite av varje, eller rättare sagt så var det nog rätt mycket av varje 🙂 Vattnet drog sig till i munnen, smakade mumma, riktigt gott.

Mix Vegetarisk, Mama Africa – Kista

Som en reflektion, då denna maten äts med hjälp av Injera, och då det är rätt synligt att vi kanske kan vara vanliga enkla svennar som inte hade haft en aning om hur maten skulle ätas, så hade det varit enklare om servitrisen frågat om vi visste hur man fick i sig maten utan kniv och gaffel. Men som tur är så har vi full koll på läget. Fast hade vi inte vetat, då hade det varit ett rejält funderande innan maten kommit in i luckan.

Vi tackade för oss, och gick vidare i vårt sökande. Det blev en tur till Tensta Centrum, på nått sätt tycker jag inte om att få fördomar bekräftade, men det gick inte att undvika. Tensta centrum kändes gravt segregerat på gränsen till ett getto.

Inne i mataffären hittade jag denna härliga särskrivning, hur var det nu “kassa personalen”, undras just hur personalen ser på den skrivningen 🙂

Mataffären i Tensta Centrum, fin Sär Skrivning

Det blev ingen Berbere eller Teff, enda vi hittade var en affär som sålde färdig Injera, men det kunde vi inte ta med oss, så dagen rundades av med att jag och hustrun checkade in på Hotel Ibis utanför Arlanda flygfält, vi skall ner till Skåne imorgon inför firandet av min brors 50-års födelsedag.

Hotel Ibis, Arlanda

En riktigt bra grej med Ibis vid Arlanda är att de har en egen långtidsparkering bakom huset, en riktigt dålig grej är att inte frukosten ingår i priset, så både ros och ris 🙂

Go’Natt!

Aug 082012
 

Fågellivet inne i Gävle är rätt sparsmakat, inte blir det bättre av att en hel del träd som varit bostad för många fåglar har sågats ner. Bland annat hemmavid hos oss fanns ett par riktigt stora träd som varit hem åt en koloni med Stare, när dessa träd sågades ner för att göra plats för husbygge så fylldes vårt bostadsområde med förvirrade fåglar som inte visste vart de skulle ta vägen. Några försökte bo i vårt äppelträd, men det slutade med att katterna tog livet av dem.

Småfåglarna på besök

Men en del småfåglar har hittat hem till oss, de pickar efter mat i gruset bakom vårt hus, och skall jag vara ärlig så får de lite brödsmulor av mig att festa loss på, de verkar vara glada över min insats.

Tjing!

Aug 052012
 

Jag skall berätta hur jag vill att en kaffekopp skall fungera… Dagens frukost på Bruntegården bjöd på en rätt sparsmakad frukost, funktionell men lite väl minimalistisk. Till frukosten fanns det bland annat kaffe som dryck. Själva kaffet som sådant var det inget att anmärka på, men koppen… ja det är den absolut sämsta formen av kaffekopp jag kan tänka mig.

Detta kan låta som en futilitet, men ack så avgörande för att morgonkoppen skall bli njutbar.

Oduglig kaffekopp – Bruntegården Rättvik

Se på bilden ovan, kika på den lilla öglan där pekfingret skall in.. hålet är så litet att det hel enkelt inte går att få ett vettigt grepp om koppen. Om det nu vore tänkt att jag skall kunna hålla i koppen genom att klämma runt denna odugliga “ögla” så borde det finnas även en “ögla” på andra sidan, då skulle det varit möjligt att få ett grepp på koppen.

Som denna typ av “ögla” är utformad så är den helt oduglig. Även jag som har tunna fingrar kan inte ens med den starkaste vilja i världen få in ett finger genom den där ynkliga lilla öglan.

Jag blir frustrerad över rent ut sagt dålig formgivning som helt enkelt gör att produkten inte fungerar utan enbart skapar frustration.

Släng och köp nytt porslin är min rekommendation.

Aug 042012
 

Kvällens begivenhet, det var dags för P-Floyd i Dalhalla, en vanligtvis magisk upplevelse som jag och hustrun såg fram emot. Vi hade kollat igenom våra biljetter, och såg till att vi inte skulle vara på plats alltför tidigt med tanke på hustruns rygg. Även om det är bra med lite träning, så är det viktigt att ryggen inte plågas i onödan. Så med konsertstart stämplad på biljetten till klockan 20:00 så var vi vid entrén kl 19:00.

Vi var lite fundersamma när vi kom fram, för insläppet öppnade när vi kom, kändes som lite sent att bara ha 1 timmes insläpp till en så pass stor arena, men men, glada i hågen gick vi ner i dagbrottet och letade upp våra platser. Det var glest mellan raderna.

P-Floyd, Dalhalla

Efter ett tag så tänkte vi att det skulle bli gott med lite fika och gick över till ett av kaffeställena, där dristade jag mig till att fråga om konsertstarten, kändes som om det var väl lite aktivitet med tanke på att det bara var ca en halvtimme kvar till start. Det gick upp för mig rätt snart att utsatt tid hade blivit framflyttad till klockan 21:00…. Ja, det hade varit bra om den informationen hade gått ut till oss som köpt biljetter.

Till saken hör att det gått ut massa mail från Dalhalla där man gjort reklam för allsköns middagar före konserten, men inte ett knyst om att konserten blivit framflyttad.

Nu blev det bara till att sitta av tiden, inte bra alls för hustrun. Jag tröstade mig genom att trycka i mig tre chokladbollar… inte så klokt, men ack så gott.

P-Floyd, Dalhalla

Nåväl, väl insuttna i de mediokra stolarna på Dalhalla, trots medhavda dynor så är och förblir stolarna hemska att sitta på. Jag funderar på om man kan donera en slant för att få sig en vettig stol att sitta på, kanske nått att crowdsourca kring.

Konserten drog igång, P-Floyd gör mästerliga tolkningar av Pink Floyds musik, härligt att höra. Men i år kändes det som om det saknades något, låtvalet var spretande, hängde inte ihop riktigt. Gnistan fanns inte riktigt på plats. I min egen smak får gärna även de mer udda låtarna spelas, men när det blir för många av dessa rara ädelstenar så blir det helt enkelt för tråkigt.

P-Floyd, Dalhalla

Jag brukar benämna detta för Musiker-musik, dvs sådan musik som är intressant och spännande för musikerna att spela, en utmaning att få till, men som blir ointressant för publiken.

Men på det hela taget sett är jag mycket nöjd över kvällens konsert, jag och hustrun är nu tillbaks på Bruntegården, skall bli skönt att få sova en stund innan det är dags för en ny dag.

Go’Natt!

Aug 042012
 

Älskade hustrun och jag hade ett litet äventyr inplanerat under kvällen, det var dags för konsert med P-Floyd i Dalhalla, men på vägen dit tänkte vi oss att ta en svängom till Lager 157 i Sågmyra, denna yllets stad. På vägen till Sågmyra gick det upp för mig att Riksväg 80 numera tydligen heter E16, denna väg går mellan Gävle och Oslo, ja alltid är det nått nytt som man lär sig varje dag.

Lager 157, Sågmyra

Vi strosade runt inne i butiken, det finns en herrans massa kläder för alla och envar, skönt är att det är luftigt, så det är inga problem med att klämma sig mellan klädställningarna. Men jag förstod sen att det nog var väldigt lite folk här idag, för annars kan det vara en liten miljon kunder inne i butiken.

Lager 157, Sågmyra

Efter en rundlig genomgång och ett par fynd så kände vi att det kurrade lite i magen, så det fick bli en lunch i restaurangen, kan nog säga att lite krydda inte hade skadat 🙂 Men det fyllde ut magen, och det var det viktigaste.

Resterna av lunchen, Lager 157 – Sågmyra

Kring det gamla fabriksområdet där Tidestrands yllefabrik en gång i tiden härskade finns det en hel del fina utsikter att vila ögonen på, så vi strosade runt en stund, och passade även på att besöka några av de andra outletbutikerna som finns i området. Nu skall väl sägas att Sågmyra inte är så stort, men det har sin charm.

Sågmyra, Tidestands yllefabrik

Sågån – Sågmyra

Vi packade ihop oss för fortsatt färd upp mot Rättvik, det fick bli skogsvägen, allt för att se något nytt. Riktigt vacker bygd tycker jag allt.

Väl framme i Rättvik så letade på Bruntegården, där skulle vi ha vår nattvila. Incheckning gick bra, vi fick nyckel till vårt rum och gjorde oss hemmastadda.

Bruntegården

Inför kvällens konsert så kände vi att vi borde se till att få lite mat i magen, då kvällen skulle bli sen. Vi tog oss ner till centrum och såg lite rester från Classic Car Week, en del ölstinna ungdomar i övre medelåldern kantade vägarna, kan tänka mig att det inte skulle varit så enkelt att hitta boende i Rättvik när Classic Car Week varit i full gång, så det var väl tajmat.

Vi hade förberett oss lite, och tog oss till Restaurang Anna, de har sin inriktning på asiatisk mat, brukar alltid fungera. Och glatt överraskade blev vi, för maten var gjord på riktigt färska råvaror, i min veg wok så kändes det verkligen att det var färska grönsaker, inga burkvaror här inte.

Veg Wok, Restaurang Anna, Rättvik

Och utsikten var som vanligt underbar, för mitt emot mig satt ju älskade hustrun, det är fina grejer det.

Anne Catrine Gemzell

Så med detta är halva vår dag avklarad, vi sitter på vårt rum nu och smälter maten, en stunds stödvila får det bli innan kvällens konsert på Dalhalla, så det får bli mer i kommande inlägg.

Hej Hopp!

Aug 012012
 

Japp, nu har jag semester, det blir lugnt och stillsamt här på bloggen fram tills att jag börjar jobba igen, kanske nått enstaka inlägg, men förvänta inte några större sensationer.

Välkommen till Semester

Jag har laborerat lite med vägskyltar, mest av ren nyfikenhet, kom rätt snabbt fram till att det finns en hel del resurser på nätet som är användbara, sen är det bara att laborera på.

Typsnittet heter Tratex, finns på vägverkets hemsida, där finns alla deras vägmärken även sparade i en massa olika format.

Så bara för att det är möjligt, så gjorde jag mig en skylt; Varning för Kentaur.

Varning för Kentaur

Och så den obligatoriska skylten som borde finnas på väl valda ställen, lämpligen runt krogar och andra alkoholhaltiga ställen.

Varning för Fyllo

Så, nu är jag ledig, skall bli skönt.

Häpp!

Jul 282012
 

Godmorgon i stugan var det första jag tänkte efter en mycket varm natt. Solen hade värmt upp rejält under gårdagens eftermiddag och kväll, och den goda värmen stannade kvar en bra bit in på natten, så jag var lite småfuktig på ryggen när jag vaknade. Men det var en härlig morgon ute, så jag var nöjd ändå. Sängarna är riktigt bra på Kollängen, det är skönt för ryggen.

Jag och hustrun pallrade oss upp och ut till köket på Kollängens Vandrarhem, dags att intaga oss en liten frukost. Hustrun gömde sig bakom ett bordsbuskage, men hon är fin ändå tycker jag.

Älskade hustrun bakom blommorna

Efter avklarat näringsintag så packade vi oss in i bilen, körde den korta biten ner mot Broby för att hämta upp en av mina kollegor, och sedan begav vi oss mot Spiken på Kållandsö för att inleda dagens arbete. Hustrun sa Hej, och åkte sedan ut på egna äventyr medan jag utförde mitt arbete.

Efter att Spiken var avklarad, så blev det en tur upp till Läckö slott, där pågår ett projekt som jag är involverad i. Idag var det en koll på bygget, allt för att skaffa sig en bild över vad som skulle göras, eller rättare sagt vart projektet skall göras.

Läckö Slott

Projektet som sådant, det berättar jag gärna om längre fram, så det sparar vi till ett senare inlägg. Men allt gick bra, och allt ligger rätt i fas, det känns bra tycker jag.

När klockan började närma sig strax efter lunch, så passade vi på att gå närmare Läckö slott och då till Café Stallet, där finns det riktigt smarrig mat, väl värt ett besök.

Jag slog till på en Getost sallad med riktigt färska grönsaker, liten skvätt honung och ett par goda nötter, helt fantastiskt gott, mycket väl värt en omväg.

Café Stallet, Läckö Slott. Getostsallad

När den goda maten i lungan ro konsumerats, så tog jag och en av mina kollegor en egen sväng över till slottsträdgården, det är härifrån en hel del av råvarorna som används på Café Stallet kommer från, närmare än så här kan man knappast hämta sina varor, direkt från marken, friskt och gott.

Slottsträdgården, Läckö Slott

Med detta var min arbetsdag klar, och som tur var fick jag transport in till Sockerbruket i Lidköping, där hämtade hustrun upp mig för vidare åktur tillbaks till vandrarhemmet. Hon hade haft en riktigt trevlig dag, sett sig omkring i stan, träffat lite kollegor, verkade mycket nöjd med dagen.

Vi tog oss en snabb stödvila, eller siesta som man även kan kalla det hela. Mat och sovklockan började återigen klämta, det närmade sig helt enkelt middag för oss. Så för oss blev det en tur till Harrys inne i Lidköping. Maten var ok, inte fantastisk, lite för blek för min smak. Smaken är helt enkelt olika för det verkade vara ett populärt ställe.

Mätta i magen så begav vi oss lite västerut, det var inte planerat, men vi gjorde ett stopp vid Husaby Kyrka, här har vi varit tidigare, men det är ändå ett besöksmål som är väl värt ett besök. Det var här som Olof Skötkonung lär ha döpts och då blivit Sveriges första kristna kung. Det hela är lite osäkert då det skulle skett år 1008, men det får duga ändå.

Husaby Kyrka

Vi tittade runt inne i kyrkan, det är en fascinerande kyrka på många sätt.

Korskrank, Husaby Kyrka

Strax öster om Husaby Kyrka ligger Sankt Sigfrids källa, det var då som kungen lär ha döpts. På vägen dit passerade vi en kiosk och slog till på var sin Kling-Glass, detta är en av de bästa glass sorterna, känns som riktiga ingredienser. Inköpet gick på 44 kronor, men det saknades växel i kassan, för att lösa det hela sade jag till butiksinnehavaren att helt enkelt höja priset till 45 kronor, så skulle problemet lösa sig. Han blev lite osäker, men gick sen med på uppgörelsen.

Husaby Kyrka, Sankt Sigfrids källa

Denna dagen har varit lång, nu är vi tillbaks på vandrarhemmet, det är dags för en välförtjänt vila. Egentligen hade jag tänkt mig att titta lite på OS-invigningen, men så blev det inte. Vi har en lång dags resa imorgon, så vi får hålla här för dagen.

Go’Kväll!

Jul 262012
 

Efter dagens lunch hade jag och hustrun ett litet äventyr inplanerat, eller rättare sagt, så skulle jag ner till Läckö för att arbeta, detta var ett perfekt tillfälle att få med sig älskade hustrun på Vuxen-Pryo. Det är trevligt när man kan kombinera nytta med nöje. Hustrun rattar hjulet på ett föredömligt sätt, och jag skötte kartan (vilket inte är så svårt när man hittar)

Hustrun rattar hjulet

Det är ca 5-6 timmars bilkörning mellan Gävle och dagens mål Kollängens Vandrarhem. Vi tog vägen över Uppsala och sen över skogen via väg 55, det är inte så ofta jag tar den vägen, så då fick jag pilla fram GPS’en för att komma rätt.

Vi hade en minnesbild av att det tidigare fanns en skylt vid väg 44 som pekade in mot vandrarhemmet, men skylten var borta så det blev en liten svängom innan vi kom fram till målet. För den oinvigde så ligger Kollängens Vandrarhem precis bredvid Kollängens Tingshus, väg 44, avfart “Broby” och så ca 500 meter in på vägen, håll till höger.

Anne Catrine vid Kollängens vandrarhem

Det är vår gamle vän Ulf Wågland och hans sambo Lena som driver vandrarhemmet, så ännu en gång fick vi förena nytta med nöje, det är mycket trevligt att återses igen. De långa avstånden är tyvärr ett hinder, men man blir desto gladare när tillfälle ges att ses.

Ulf Wågland, Kollängens Vandrarhem

Efter inkvartering så slog vi till med en liten stödvila, dagen har varit lång och resdammet skall poleras bort. När solen så sakteliga började dra sig neråt, värmen var starkt, så passade vi på att titta lite på bygden och vyerna. Ytterligare en liten bit bort på vägen så bor numera ännu en av mina kollegor, så jag och hustrun passade på att göra en husesyn, prata lite jobb och gamla minnen, det var en trevlig kväll.

Vy utanför Kollängens Vandrarhem

Dagen är nu slut, sömnen känns nära, det är en dag även imorgon och då behöver jag vara pigg och alert.

Go’Natt!

Jul 262012
 

Ja det är ju som det är med tänderna, en av mina kindtänder har bråkat lite under våren och försommaren. För några veckor sedan fick jag tanden urborrad och fylld med något skoj, vet inte riktigt vad det var, men det luktade kryddor.

Nu idag var det dags för nästa vända inför rotfyllningen, min tand är lite av en träningsbana för tandläkaren som håller på att specialisera sig på komplexa rotfyllningar, och självklart ställer man upp. Jag är ju väl medveten om att det ändå i slutändan kan bli en utdragning, men det problemet tar vi när det dyker upp.

I väntrummet hos tandläkaren

Efter en rejäl bedövning, även i delar av gommen så kördes det igång, nu skulle rotkanalerna lokaliseras och vidgas inför nästa sväng. Tandläkaren var väldigt mild mot min munhåla, annars kan det bli ett rejält vevande med vassa verktyg, så det var jag glad över.

Efter behandlingen fick jag frågan om det gjorde mycket ont, men jag fick erkänna att jag inte känt nått alls. Innan jag gick fick jag även rådet att ta en karamell för att stilla värken som skulle komma efter att bedövningen släppt, så sagt och gjort, jag petade i mig en karamell och förberedde mig på det värsta. men jag har ännu inte känt nått som ens antyder till något ont alls, min egen gissning är att nerverna i tanden nig redan är helt utslagna. Jaja, jag är nöjd för smärta är inget jag gillar.

Hejhej!

Jul 222012
 

Jag och hustrun har laborerat lite med Ethiopisk matlagning, ett gravt misslyckat försök med att göra Injera gjordes häromdagen, men efter lite mer grundstudier och en del forskande i den ädla konsten i att göra Injera så börjar vi nu närma oss någon form av riktigt goda resultat.

Etiopisk mat, med Injera, alicha och två sorters wot

Det finns lite kvar att göra innan vi är helt nöjda, ett av problemen är att få till riktigt bra “ögon” på Injeran, och så har vi lite skralt med berbere. Det vi har liggandes har några år på nacken, men vi skall nog lösa även det problemet framöver.

Jag gjorde en sökning på nätet för att försöka hitta någon affär som säljer berbere, även från företag som har sin verksamhet i Ethiopien, men det verkar inte helt enkelt det här. De som säljer berbere här i Sverige tar hutlöst betalt för kryddan, men jag har en plan på hur jag skall göra för att lösa även detta problem.

Maten var god, njutbar, behöver förfinas lite, så det blir ett nytt försök till helgen, en ny omgång Injera är satt på jäsning.

Smaklig spis!

Jul 212012
 

En härlig lördag, perfekt för en liten utflykt! Jag hade sett i bladet att det var öppet på Jädraås smalspåriga järnväg i helgen, så det skulle bli möjligt att få åka lite veterantåg, det är grejer det. Ända sedan jag flyttade till Gävle har jag haft i tankarna att få åka just denna banan, men det har lixom aldrig blivit av, men jag, hustrun och Frida lastade in oss i bilen och körde 5,5 milen upp i skogen.

På vägen passerade vi Järbo, jag har ritat en möbel till kyrkan där för ca 10 år sedan, men ännu inte varit dit för att se resultatet, men det blev inte ett besök denna gången heller, får bli vid annat tillfälle.

Stationen, Jädraås

Det var full fart på Jädraås station, tågen tuffade fram och tillbaks, tutade och ångade på, precis så som ångloken skall göra. Jag är egentligen rätt glad att vi numera har elektrifierade tåg i Sverige, för även om det är charmigt och nostalgiskt, så är inte doften helt hundra.

Stationen, Jädraås

Den sträckning som tåget går är ca 6 km, sträckan mellan Jädraås och Svartbäcken, när vi kom fram så var det precis ett tåg som rullade iväg, så vi passade på att strosa runt lite runt stationen. Jo, biljett skall man ha när det skall åkas tåg, så vi gick in i vänthallen, fram till luckan och köpte oss var sin biljett.

Notera gärna att biljetten är stämplad 1912, så vi hoppades att den även skulle vara giltig sisådär 100 år senare 🙂

Biljett, Stationen, Jädraås

Hungern skulle stillas, så tjejerna köpte var sin korv med bröd av hemvärnets soldater, de skötte marketenteriet med bravur, allt flöt på bra.

Korv med bröd, Jädraås

Uppe vid lokstallarna hittade jag denna lilla skönhet, det ser mest ut som en dressin med rekorderlig väderbonad hytt, ett riktigt charmtroll.

Dressin, Jädraås

Vårt tåg rullade småningom in på stationen, vi tog oss plats i väl nedsuttna säten inne i en 3:e klass vagn. Sätena var verkligen allt annat än komfortabla, rent ut sagt som att sitta med rumpan ner i en grop utan slut 🙂 Men stämningen var go och glad.

Anne Catrine & Frida, Jädraås

Tåget tuffade på, biljetterna blev klippta, det skumpades och tutades, naturen svischade förbi utanför fönstret, så även stationerna Pallanite och Tallås, sätenas avsaknad av komfort gjorde sig påmind.

När tåget kom fram till Svartbäcken blev det en liten kort paus, hur lång den skulle bli fanns det ingen information om, så för att inte missa returen så satt vi kvar på tåget, det kunde ju ta allt från 1 minut till vem vet vad innan tåget skulle gå igen.

På återresan, som är samma sträckning som ditresan så stannade tåget igen i Tallås, vi tittade ut genom fönstret, och började efter en stund fundera på hur länge tåget skulle stå stilla, fanns det tid att gå av eller inte??

Stopp i Tallås, Jädraås järnväg

Efter ett tag gick jag av och försökte hitta någon som kunde berätta hur länge tåget skulle stanna, men hittade ingen som kunde svara på detta. Hustruns rygg gjorde sig nu rejält påmind av den avsaknade komforten i stolarna.

Stopp i Tallås, Jädraås järnväg

Ånyo gick jag ut ur tåget för att leta efter någon som kunde berätta hur länge tåget skulle stanna, efter en stund hittade jag en man som berättade att tåget snart skulle gå, då hade vi väntat ca 20 minuter inne i tåget. Jag berättade att det kunde varit bra om konduktören som ändå gick genom tåget kunde berättat detta för oss passagerare. En i övrigt mycket trevlig upplevelse blev lite smolkad.

För hade vi bara vetat om att det skulle bli ett längre stopp, så hade det varit ett ypperligt tillfälle att gå ut, sträcka på benen och ta en fika i caféet.

Skogen sett från tåget, Jädraås

Med ont i ryggen och lite fundersamma åkte tåget tillbaks till Jädraås igen, på det hela taget sett var vi nöjda med vår upplevelse, men om ni åker dit, tänk på att det sker stopp med okänd längd. Som man sade i det militära, -“Utan samband, ingen seger” Information är A och O i många sammanhang.

Bilen rullade hemåt igen, vi bestämde oss för att köpa oss varsin glass på vägen, och så rundade vi av denna dagen. Jag hoppas att hustruns rygg återhämtar sig från detta äventyr.

Häpp!

Jul 182012
 

Min hustru hade en till födelsedagspresent till mig, en ny cykel! Den kom som paket till mig idag.

Ny Stålhäst

Det är en cykel av typ “Stålhästen – Latmasken”, en riktigt trevlig cykel kan jag säga!

Tack min älskade hustru *puss* på nosen för den fina presenten.

Jul 162012
 

Idag har jag fått äran att få med med min älskade hustru på vuxen pryo igen, det tycker jag mycket om, enda funderingen kan vara att det kanske blir lite tråkigt för henne när jag jobbar, fast jag vet ju att hon kan roa sig med annat under tiden.

Så bilen rullade söderut på morgonkvisten ner mot Uppsala, jag hade lite arbete att göra på Biotopia. Utanför entrén finns en riktningsskylt som pekar på platser i närheten, de flesta har jag både hört talas om, och även besökt, men Jumkil var för mig ett nytt ställe, får ta och reda ut vad det kan vara för spännande ställe, kanske är det värt ett besök framöver.

Skylt utanför Biotopia i Uppsala

Vädret var härligt, och i ärlighetens namn var vi några minuter för tidiga på plats, så det fanns ännu ingen som kunde släppa in oss, så i väntan på det så passade vi helt enkelt på att bänksitta i den goda solens sken.

Anne Catrine utanför Biotopia

Ett antal timmars arbete senare så var jag klar med dagens arbete, eller så pass klar som det gick att bli i alla fall. Jag och hustrun konstaterade att det var dags för lite lunch, och begav oss över fyrisån ner mot Sysslomannagatan och bestämde oss för att göra ett lunchbesök på Café Tar.

Det blev för oss varsin focaccia, helt ok som mat och trevlig personal men i grunden är nog inte detta min typ av mat. Men någon enstaka gång funkar det bra, men inte för ofta.

Café Tar, Uppsala

Vi rundade av vår lunch och satte oss i den solheta bilen igen. Vi tänkte kombinera denna dagen med lite övrig kulturkonsumtion, så vi körde vidare österut mot Danmark för ett besök i Danmarks kyrka.

Danmark Kyrka

Danmark ligger bara en liten bit öster om Uppsala, säg att det kanske kan vara en 10 minuters biltur så är man framme. Att vi ens åkte det berodde mest på att jag ville se målningarna av Albertus Pictor som finns inne i kyrkan.

Danmark Kyrka

Det är lite kul att så tydligt se hur en kyrka byggts om, byggts till, brunnit och byggts upp igen, i Danmarks kyrka finns det så många synliga detaljer som visar detta, bland annat så ser symmetrin inte helt hundra ut ovanför vapenhuset. Även på utsidan stämmer det inte riktigt med fönsterna.

Danmark Kyrka

Man kan tydligt se framme i koret att det inte riktigt stämmer, kika på fönsternas placering i förhållande till valven.

Oavsett vilket, vi var på plats för att titta på målningarna, mycket är borta, eller egentligen är nog i princip allt borta, det som syns numera är i mångt om mycket återskapat.

Följande om målningarna i Danmarks kyrka kan man hitta hos faktatexter.se

Kyrkans målningar är gjorda av två målare som levde på medeltiden. Den ene var Johannes Rosenrod och den andre var Albertus Pictor. Johannes målningar finns mitt i kyrkan och Albertus målningar finns i koret som byggdes till omkring 1490. På 1700-talet blev det på modet att måla kyrkans väggar med vit färg. När man sedan på 1800-talet ville få fram de gamla målningarna som gjorts av Albertus Pictor i korets tak gick det inte. Man fick istället försöka måla av det man kunde se och sedan lägga till annat från Albertus målningar i andra kyrkor. Sedan fick målaren måla upp allting ungefär som det hade varit från början.

Danmarks Kyrka

Även om det inte är mycket kvar av originalen, så är det ändå en upplevelse att få se målningarna, för de har sitt ursprung från originalen.

Danmarks Kyrka, Takmålningar – Albertus Pictor

Hustruns rygg började göra sig påmind, men vi kom fram till att vi skulle ta ett litet besöksmål till, för vi var ju ändå i krokarna kring Linnés Hammarby, så vi körde en liten kort svängom till, parkerade och konstaterade att alla byggnaderna var stängda idag, men att parkerna var öppna. Egentligen var det rätt skönt för det var inte många besökare förutom oss på plats. Det är kul med krumelursafari 🙂

Linnés Hammarby

Linné fick en ide om att ha en gård på landet som lantbruk, änkesäte och som en tillflyktsort från Uppsalas osunda miljö, så han köpte Hammarby 1758 för 80.000 daler. Hur mycket det skulle motsvara i dagens värde har jag tyvärr inte lyckats reda ut, men jag kan tänka mig att det är en hel del.

Linné Hammarby – Linnés igenvuxna trädgård

Vi promenerade runt lite på markerna, främst i den igenvuxna trädgården, en hel del på Linnés Hammarby är bevarat och förvaltat riktigt väl, andra delar har naturen fått sköta om sig själv, det är en härlig blandning av växter.

Uppe på en kulle ligger Linnés naturaliemuseum, det byggdes för att inhysa hans samlingar, detta efter att branden 1766 inne i Uppsala kommit på tok för nära hans bostad.

Från Universitetets hemsida kan man läsa att:

Den stora branden i Uppsala 1766 hade kommit mycket nära Linnés hus i Svartbäcken. Det påminde Linné om vad hans föregångare, Olof Rudbeck den äldre, råkat ut för då hans stora herbarium och floraprojekt Campus Elysii gick upp i rök i stadsbranden 1702. Av rädsla för eldsvådor vågade Linné inte längre förvara sina naturaliesamlingar inne i stan. Istället lät han bygga detta lilla hus av sten och utan eldstad, på vederbörligt avstånd från boningshuset.

Museet byggdes på 14 dagar och invigdes 21 maj 1769. I ett brev till sin gode vän Abraham Bäck skriver Linné två månader senare: “jag ligger nu uti mitt lusthus på mitt höga berg och min ålderdom hugnar mig af frisk luft, prospect [utsikten], naturalier och den innocente landtlefnaden”.

Linnés Naturaliemuseum

Vi kände oss färdiga med besöket på Linnés Hammarby och begav oss så sakteliga ner till bilen igen, hustrusn rygg började protestera, och då skall man inte fresta på mer än nödvändigt. Tanken med att röra lite på sig är att ge träning för rygg, men inte att överdriva det hela.

Det fick bli en liten biltur till Almunge där en glass inmundigades, en second hand besöktes likaså ett besök på Lager 157. Ett par avstickare, men sånt skall skötas det med.

Sista planen vi hade för dagen var att afnjuta en middag på Messob i Uppsala, det är en Etiopisk restaurang som vi ännu inte hade besökt, så det skulle bli premiär för oss idag.

Messob – Uppsala

Nu kom vi fram lite före öppningstid, så vi passade på att ta en stödvila i bilen innan det var dags för att göra entré till middagen 🙂

Messob – Uppsala

Vi är väl bekanta med det Ethiopiska köket, så det gick fort för oss att välja vad vi villa ha från menyn. För att inte överdriva så hoppade vi över hela avsmakningsmenyn denna gång och inriktade oss enbart på vanliga rätter.

Jag slog till på en Timtimo, det är en linsgryta, självklart med Injera.

Timtimo, Messob – Uppsala

Hustrun tog sig en traditionell nötfärsgryta.

Minshetabish, Messob – Uppsala

Det var väl värt att göra ett besök på Messob, vi kan säkert hitta goda anledningar till att besöka Uppsala igen framöver, och Messob är helt klart en av dem.

Mätta i magen körde vi de 10 milen hem igen, dagen har varit lång och mycket innehållsrik, allt från arbete till kulturhistoria till god mat varvat om varandra, jag är mycket nöjd med hela denna dagen.

Go’Kväll!