Gemzell's sandlåda

Det är viktigt med att insupa lite kultur, så kvällen var vigd åt att rulla till Dalhalla för att avnjuta Morzarts Trollflöjten från 1791. Japp, vi talar opera. Det är väldigt mycket vuxenpoäng på att avnjuta opera. Detta är dock en av de mer lättsamma varianterna, iscensatt och i en underbar miljö. Jag vet inte om jag skulle fixa opera som består av tjocka tanter och gubbar som står helt stilla och låter i 2 timmar.

Modern iscensatt opera är så mycket mer lättillgängligt, ögat får sitt, likaså örat. Denna uppsättning av Trollflöjten är en av Dalhallas egna produktioner, det gör att Dalhalla kommer till sin fulla rätt jämfört med om det enbart skulle vara ett gästande sällskap som framförde operan.

Vi hade gott om tid på oss så vi slapp stressa, det är skönt att komma fram väl i form för att bara njuta av uppsättningen. Min gamle vän och kollega Jesper Källquist hade gjort scenografin till uppsättningen, och vi fick en liten pratstund innan allt drog igång.

Vädret var prima, och vid 20 tiden drog allt igång. Musik, skådespel och en mustig historia som i mångt och mycket liknar ett folklustspel, berättelsen pendlar från underbaraste kärlek till total undergång, här är det stora penseln som gäller. Hjärta&Smärta!

Efter alla vändningar i berättelsen når man fram till slutet där allt är lycka, det är så fint, de goda har vunnit, de onda har förlorat och de unga paren har fått varandra, precis som det skall vara för att få till en bra story.

Det fiffiga med moderna operascener är att man oftast har en textmaskin, lite ungefär som på TV’n så att man kan hänga med i storyn, för det skall erkännas att det bitvis är lite svårt att höra orden som sjungs, men med textmaskinens stöd blir allt mycket mer begripligt.

Titta på bilden nedan, där ser man tydligt textningen i ovankant på scenen, rosa texten är på Engelska, och den blå på Svenska.

Efter föreställningen rullade vi norrut till Skattungbyn för att övernatta hos min syster, men det får bli morgondagens verksamhet.

Tjingeling!