Mar 182011
 

Det har varit en intensiv vecka, svårt att vara koncentrerad i alla lägen så jag fortsatte jobba på ett tag under kvällen för att kolla lite närmare på ett par saker som jag hade på min lista. Hustrun har jobbat kväll, så det har gått bra.

Det var ju tänkt att vi skulle få vår och sen sommar, naturen har ju varit på gång ett par dagar, det har sett lovande ut, men idag kom det en uppenbar fellevernes till stan, nån har beställt snö utan att förankra beslutet.  *grrr*

Felleverans av snö?

Klockan är mycket nu, snart är det dags att runda av den här dagen och sen inrikta sig på helgen, får väl hoppas att våren kommer åter till våra breddgrader.

Go’Kväll!

Mar 162011
 

En dag mitt i veckan, jag känner av att det varit en lång vinter, våren gör tappra framstötar för varje dag, ljusare på morgonen. Fåglarna har dragit igång med sin verksamhet, det tar sig!

Men på andra sidan jorden är det ett levande helvete, i Japan brottas man med effekterna av tsunamin, förödelsen är hemsk att se. Jag har ägnat en del tid åt att titta på streamade nyheter från Japanska tv-stationer, det går inte att värja sig mot detta. Ingenting är ju kvar..

Detta var förut en stad

Hur återvänder man efter en sådan katastrof?

Frågan är om detta bara är början, för när den tektoniska plattan pressar sig ner under Japan så uppstår ett glapp på andra sidan, undrar just hur stor risken är för ökad vulkanisk aktivitet kring Island är efter detta. Norra delen av Japan har flyttat på sig dryga 2 meter, nånstans på andra sidan borde det växa till sig ett glapp.

Jag hoppas att Japanska myndigheterna får ordning på det havererade kärnkraftverket, men det ser inte lovande ut idag.

Ny dag imorgon, jag återkommer.

Mar 152011
 

Omvärldsanalys, det är ett stort ord, min omvärld är väl inte alla gånger världens största, men jag försöker hålla mig ajour med det som tillvaron har att ge, och gärna reflektera lite över tillvaron.

Nu, idag pågår det ett par stora saker i världen, dels så håller regimen i Libyen på att massakrera sina medborgare, enbart för att önskemålet om demokrati, yttrandefrihet och åsiktsfrihet hos folket är för stort. Den flathet som Sverige, EU och FN visar upp är på gränsen till löjeväckande, för Libyens befolkning behöver inte några flygförbudszoner, de behöver en omvärld som slår näven i bordet och med skarpa ord säger -“Nu får det vara nog!”, men inget händer…

Jag tycker personligen att det är en pinsam situation, att intresset för demokrati från världssamfundet är så klent är tragiskt. Jag misstänker att orsaken heter “Olja”, tillgången till billig olja verkar rättfärdiga vilka dumheter som helst.

Snöhög

En bit längre bort i världen skakade marken till rejält, en jordbävning utanför Japans kust orsakade en tsunami som spolade bort hela samhällen rakt ut i havet, allt från hus, bilar, tåg till vägar, allt spolades ut i havet. Detta är en tragisk naturkatastrof som man inte kan skydda sig från. Däremot är det ren dumhet som orsakat att ett stort kärnkraftverk havererat totalt, detta för att kärnkraftverkets strömförsörjning helt enkelt inte klarade en jordbävning. Det finns inte några ursäkter för sådan klantighet, reaktorerna riskerar att koka torrt, vätgasexplosioner har sprängt sönder delar av byggnaderna, denna typ av katastrof är enbart orsakad av dumhet.

De flesta andra länder i världen som har kärnkraft har dragit lärdom av tidigare incidenter och agerat utifrån detta, allt för att undvika denna typen av olyckor. Men kraftverken i Fukushima verkar vara i princip oförändrade sedan de byggdes. Vad är orsaken till allt detta? Jag vet inte, men misstänker att det är orsakat av en skamkultur. Ingenjörer har inte vågat säga till att anläggningen är i fara, detta då det skulle dra skam över beslutsfattarna då dessa i sin tur inte förstår problemet.

I Sverige håller man nu på med en effekthöjning på kärnkraftverken på 28%, energiministern har inte en susning om vad detta innebär för risker, orsak, tja, dålig utbildning skulle jag tro. Det är enkelt att gömma sig bakom okunskap för att sedan kunna skylla på ingenjörer om allt går fel.

Datalagringsdirektivet, det har tack och lov blivit bordlagt under 1 år, ett sådant övergrepp som detta EU direktiv skulle innebära är för mig obegripligt att Riksdagen ens överväger att införa. I princip innebär detta direktivet att vi alla får en virtuell elektronisk fotboja där staten tar sig rätten att lagra samtliga digitala händelser man gör, allt från vart du har ringt, vem du ringt, var du har skickat mail eller skickat sms. Jag tycker detta är ett obehagligt övergrepp, och vad skulle syftet vara? Beslutsfattarna i EU hävdar att det skulle underlätta vid brottsutredningar, men ack vad fel de har, det är inga som helst problem att slinka undan denna typ av kontroller, så rättssystemet kommer inte ha någon större nytta av den insamlade informationen för att fånga allvarliga brottslingar.

Sista reflektionen, media klarar inte av att hålla mer än 1 boll i luften i taget, i helgen var det braskande rubriker, “Fel låt vann”, detta medan japans östkust spolades ut i havet och demokratikämpar sköts ihjäl i Libyen. Det är inte lätt att hålla ordning på prioriteringarna här i världen…

Tjing!

Mar 142011
 

I söndags fick jag en klocka av min hustru, vi hittade den gemensamt på en liten butik i Stockholm, och jag föll pladask för denna lilla tingest, en Lexon e8, nu är det inte helt enkelt en klocka med visare, utan man får hålla räkningen på lite annat sätt.

På bilden så ser man tydligt att klockan är 16:48, eller hur? 🙂

Lexon e8

Idag skulle jag till urmakaren för att skifta till ett sprillans nytt batteri då det som satt i i original var i princip sett slut när jag köpte klockan. Urmakaren tittade storögt på klockan, tog med sig den bakom skynket och pillade lite med batteribytet. Efter en stund kom hon ut och var lite skamsen, hon erkände att hon gjort ett tappert försök att ställa klockan, men insåg att hon inte ens visste vad som var upp eller ner på urtavlan. Jag tröstade vänligt och berättade hur klockan fungerade, samt att hon höll den uppochner 🙂

Näväl, det är inte alla dagar som det kommer in en sådan tingest i butiken.

Häpp!

Mar 102011
 

Efter frukost, samma rutin som gårdagen, så packade jag ihop mig och mina väskor, för att sedan ta en promenix ner mot Ålands Museum. Jag hade planerat att göra lite slutjusteringar och att mäta upp en grej. Så jag sa tack och hej till Rum 291!

Rum 219, Hotell Savoy, Mariehamn

Efter utfört arbete så gick jag ner till busstorget i Mariehamn för att ta bussen upp till Erckerö, bussen rullade iväg vid ca 12:30, sen väntade en tur på 40 minuter innan färjeläget i Eckerö närmade sig. Det är inte så hårt tryck på turismen vid den här tiden på året, så det var ingen som varken ville kliva av eller på under bussresan.

Busstorget, Mariehamn

I min iver att få iväg lite turistiga vykort och då jag plitade ihop dem på bussen, så återstod nu problemet att hitta en brevlåda, det fanns säkert en sådan någonstans i Eckerö, men jag tindrade lite med ögonen och fick en av dem som jobbade med biljettförsäljningen att ta hand om vykorten, för att sedan lägga dessa på brevlådan vid dagens slut, snälla människor finns det i Eckerö.

M/S Eckerö är redo att äta bilar

Närmast Åland ligger ett halvruttet isbälte, färjan plöjde genom allt detta utan problem, men när vi väl kom ut på öppet vatten så kände man att det fläktade rätt rejält, båten gungade på ordentligt. Det var jag och ca 350 pensionärer på dagens båt, många av dessa var nog glada över att ha en rollator som stöd, både för att det rullade, men även för att många var bra i gasen 🙂

Is utanför Eckerö

På bussen som väntade i Grisslehamn gjorde chauffören sitt yttersta för att pensionärerna skulle lägga sin köpesprit i lastutrymmet, men det smusslades med flaskor både här och där, de är allt bra busiga de där pensionärerna 🙂 Bussresan tar sin lilla tid men å andra sidan så kunde jag se fram emot att min älskade hustru skulle hämta upp mig på stationen, då är det värt att vänta en stund.

Dagen var inte slut med detta, för denna kvällen hade villaföreningen årsmöte på Hedvigs Trädgård, och då i Café Purpur’s lokaler. Det var ett mycket givande årsmöte, mycket avhandlades, framförallt kring trafiksituationen uppe på Brynäs. Ett par representanter från kommunen var på plats och informerade kring de närmsta årens planer för att höja trafiksäkerheten, dvs sänka hastigheten. Vi får se hur detta fortlöper.

Kvällen är nu snart slut, jag smuttade lite på min nyinköpta 12åriga Yamazaki, det känns lite udda med Japans single malt, men det var oväntat gott.

Go’Natt!

Mar 072011
 

Nu bär det iväg igen, ett nytt uppdrag väntar mig, denna gången i Österled! Väskan, ja om jag skall var ärlig, så var det en påse från Kunsûmen som jag packat lite kläder i inför dagens resa. Dramaten och ryggsäck fick följa med på turen, det var ju där jag hade allt arbetsmaterial 🙂

Jag var nere på jobbet vid 6 tiden för att hinna jobba undan en del, det ligger högar med sånt som jag aldrig hinner med, det är ibland som en vägg med saker som bara hamnar framför mig, men som jag inte hinner få undan.

Nå, ner till stationen, och in i bussen, nu var det dags att rulla till Grisslehamn! Med biljetten för 120:- i handen, bussresa från Gävle inklusive båtresa Tur och Retur till Eckerö så återstod mest att avnjuta utsikten.

Biljetten Tur och Retur Gävle till Eckerö

Första delen av resan var väldigt bekant, det var resan ner mot Tierp, men sen blev det mer okända trakter för mig, det är tyvärr inte så ofta som jag åker den här vägen, ut mot norduppland. Jag och älskade hustrun var i krokarna för några år sedan, vi tittade på en del gruvor och lokala marknader, kanske är det dags att ta en svängom dit tillsammans igen.

I bussen mot Grisslehamn

Bussen sneddade över skogen och snart kom vi fram till sista stora bron Trästabron, den leder över till Väddö, det var nu inte långt kvar till första delmålet, Grisslehamn!

Vy från Trästabron

Bussen hade varit vänlig och plockat upp mer passagerare under resans gång, så det var en diger skara folk som sedan klev av vid färjeterminalen i Grissleham, däremot var parkeringen för bussar nästan tom, det är nog inte högsäsong en måndag i tidig mars 🙂

Inne i M/S Eckerö

Kaptenen hälsade välkommen till oss passagerare när vi klev ombord, det är nog klokt att få en liten koll på vad man har för klientel ombord, men det kom ett utrop som berättade att det var 252 passagerare ombord, M/S Eckerö tar max 1500 passagerare, så det var glest ombord. Det var alltså jag och 251 pensionärer som rusade till taxfree och sen rusade till närmsta räkmacka 🙂 En skön syn att se. Själv satte jag mig och jobbade ett tag, men när mottagningen blev för skral så gav jag upp.

Mycket av isarna har spruckit upp, så det är lite Titanic känsla när färjan plöjer genom all uppbruten is. Det krängde till lite då och då, men denna isen var ingen match för stora stygga skeppet.

Utanför Eckerö, Åland

Jag gick ut, jag dramaten och ryggan strosade runt lite, i aktern kunde jag se effekterna som skeppet hade på isen, det blev en rejäl isfri fåra, denna isen blir inte långlivad om bara värmen får hålla i sig ett par dagar.

Akterut från M/S Eckerö

I Eckerö blev det en kvarts väntan innan bussen som skulle ta mig ner mot Mariehamn rullade in, Williamsbuss kör linje 1 i linjetrafik mellan Eckerö och Mariehamn, en ypperlig service, €4,5 senare satt jag lugnt i bussen.

Buss nr 1 Eckerö till Mariehamn

Resan tog ca 40 minuter, det var glest i bussen och ingen ville kliva varesig på eller av längs resan, så det rullade på bra längs vägen. Jag klev av vid Storagatan i Marieham, där känner jag mig lite hemma efter tidigare besök i Marieham. För några år sedan föreläste jag här på öppna universitetet. Min älskade hustru var med på den resan, och vi pratades vid igår om var vi bodde den gången, men jag vet nu att det var på Savoy i Mariehamn, för jag kände igen hotellet när jag kom fram till min kvällsvila.

Det är inte direkt säsong på Åland, så utbudet på nattvila är skralt, fast Hotell Savoy funkar för mig, helt ok.

Hotell Savoy, Mariehamn

Ordet “Savoy”, jag har funderat lite på vart det kommer från, men nu är jag rätt säker på att det borde vara från italienska Casa Savoya, eller som man sa i Sverige “Savojen“, det handlar alltså om en region i södra Frankrike samt norra Italien, i resterna från kungadömet Burgund skapades år 1003 Savojen. Det från början lilla landet växte sig stort och blev sedan Kungadömet Italien, som sen gick i putten 1946, dvs efter kriget ville man ha republik i Italien.

Nå, nog med denna utvikning, nu är det hög tid att kika på rummet, i rum nr 219 sker min nattvila, och så här ser det rummet ut.

Rum 219, Hotell Savoy, Mariehamn

Efter att packningen blivit avställt, så var nästa uppdrag att reda ut exakt vart jag skall ta vägen imorgon, så det blev en tur ner mot centrum, jag hittade målet, det var rätt enkelt, Mariehamn är inte så stort. Nästa del var att hitta en telekombutik, så att jag skulle få köpa mig ett mobilt 3G refill kort för surfning. Jag lyckades med uppdraget, det visade sig vara en barnlek, inte så dyrt heller €25 senare fick jag ett SIM-kort och en stor papperslapp. Inget krångel med att legitimera sig, eller ens registrera sig, här var det fritt fram.

Detta SIM-kort var fyllt med 4 dygns fri surf ca 2Mbit/sek, det skulle räcka bra för mig och mina behov. Enda kruxet var att jag nu skulle reda ut hur jag skulle göra för att låsa upp ett av mina medhavda 3G modem. Jag har ett par i väskan, men alla dem som jag hade med mig var låsta till någon specifik leverantör i diverse länder. Så med pannan i djupt veck så friskade jag upp mitt minne, jag har ju gjort sånt här förut. Med lite hjälp av Internet och en liten porgramvara DC-unlocker, så var problemet löst. Ett av mina 3G modem är nu helt upplåst, och jag kan i lugn och ro sköta mitt bloggande 🙂

Kvällen är sen, det är 1 timmes tidsskillnad, så jag skall ringa hustrun, sen blir det sova av 🙂

Go’Natt!

Mar 062011
 

Tragiskt dålig sömn denna natten, jag vaknade och snurrade runt ett otal gånger, även hustrun hade sovit illa, jaja, man kan inte få sova gott alla nätter.

Lite huvudvärk störde mig, det är sällan jag har ont i huvudet, men detta var en sådan dag. Efter frukost så packade vi ihop oss, vinkade av till natten boning.

Nattens boning

På S:t Eriksplan finns det ett pakeringsgarage, detta garage har alltid varit trevligt på nått sätt, varmt välkomnande ljus och en ljudmiljö som skapar trevlig stämning, men nu är allt borta, det mysiga ljuset är utbytt mot stålblått och iskallt ljus. Ljudkulissen är som bortblåst. Hela grejen är förstörd, och jag misstänker att detta är framtvingat av nån sparsam ekonom som inte begriper sig på upplevelser. Synd är det, för jag var så glad tidigare när detta var ett välkomnande parkeringsgarage.

 

Parkering S:t Eriksplan

Vi gjorde oss en liten paus i bilresan på samma ställe som igår, Blomsterlandet i Arlandastad, vi hade spanat in en köttätande växt som såg ut att passa oss i smaken, så sagt och gjort, bilen kurvade in, växt inhandlades.

Hustrun med köttätande växt

Bilen rullade sedan hem till Gävle igen, lite handlande så vi får mat på bordet ikväll, och sen var hustrun snäll, hon lämnade av mig på jobbet 🙁 Jag hade ingen större lust att jobba, men ligger man efter så är det bara att bita ihop. Jag får inte dagarna att räcka till, så då får en del av fritiden stryka på foten.

Det är fortfarande vinter, men vädret är mildare, inte kring -20 längre, det tycker jag är en välgärning, och så ljuset, solen kommer tidigare och går hem senare, sånt gillar jag.

Brynäs eftermiddag

Tisdag Katt var som vanligt glad att se oss, hon kråmade runt som en tosing, och hade bestämt sig för att hon skulle pressa sig ner i korgen, nu gick inte detta nått vidare, korgen är helt enkelt för liten, fast det verkade inte bekomma Tisdag nått nämnvärt 🙂 Söt katt!

Tisdag Katt i korgen

Så resultatet lät inte vänta på sig, Tisdag löste detta på katters vis, genom att helt sonika bara bli sittandes och se frånvarande ut 🙂 Det är de bra på katterna.

Tisdag Katt

Detta har varit en intensiv helg, födelsedagsfirande och jobberi. Klockan kommer ringa tidigt imorgon, så detta får blir allt för denna dagen.

Mar 032011
 

Dagens lilla lunchpromenad i syfte att äta god mat med älskade hustrun renderade i en reflektion över ett tvådelat konstverk som jag passerat förbi så många gånger utan att ta en närmare titt, men idag var det dags.

Mellan balkarna som bär upp järnvägen finns den ena delen, inte så synlig om man inte vet om att det finns där, nått som ser ut som ett stort mjölkvitt akvarium står mellan brofundamentet och järnvägen, det är ena delen från konstverket “Kapslarna: Migrationsverk” av Mikael Lundberg 2001.

"Kapslarna", Gävle, Mikael Lundberg 2001

Den andra delen av konstverket finns en liten bit bort, på fundamentet vid Centralbron, det är 50-75 meter eller så mellan broarna, det är inte helt enkelt att så båda delarna av konstverket från en och samma plats. På kvällarna är dessa två kapslar upplysta, lite svagt, tar inte så mycket plats i det offentliga rummet.

"Kapslarna", Gävle, Mikael Lundberg 2001

Uppe på Centralbron, där de två stora ankarna som kommer från Briggen Gerda finns uppställda, där finns en liten plakett där det går att läsa följande:

Mellan 1850 och 2000 invandrade 2 635 600 personer till Sverige. Under samma tidsperiod utvandrade 2 712 000 personer. Skillnaden i antal mellan de som har utvandrat respektive invandrat är alltså nästan obefintlig.

Verket Kapslarna har tillkommit för att uppmärksamma Gävles del i migrationsprocessen. Kring 1800-talets mitt var Gävle Sveriges största emigranthamn och konstnärens ambition har varit att gestalta migrationen ur ett större perspektiv där skilda processer är avhängiga varandra i ett komplext skeende. I liket med folkförflyttningar som pågår oavbrutet över hela världen.

Verket består av två upplysta glaskapslar varav den ena är placerad här på östra delen av centralbrons mittfundament och den andra på västra delen av järnvägsbrons mittfundament.

Bekostad med donationsmedel.

Konst är mat för själen, tag tid att vila ögonen på konst, det är väl använd tid.

Mar 022011
 

Idag kom det 4 goa muggar med posten, det var mitt lilla stöd till Piratpartiet, då de inte har någon medlemsavgift så tyckte jag det kunde vara på sin plats att jag handlade lite i deras webshop, så en låda med 4 muggar á 40:-/styck kom till mig denna kvällen.

 

Goa koppar!

Go’Kväll

Mar 012011
 

Butiken fick sig ett besök efter dagens arbete, och vad skådade mitt norra öga om inte ett prima stavfel 🙂 Undrar ibland hur så enkla stavfel kommer ut i butiken.

Finstavat?

När vi ändå är inne på ämnet, så tycker jag att Ahlgren’s bilar bitvis har rätt charmig reklam, det skulle vara kul att få göra ett besök på fabriken. Den ligger ju knappt ett stenkast hemifrån, och jag går ju förbi den mest för jämnan.

Ahlgrens Bilar Hemmabygge

Känner att middagen gjort mig däst, skall ta en powernap på soffan nu. Go’Kväll!

Feb 282011
 

Idag blir det en reflektion som jag egentligen inte vet om det är rätt eller fel att göra, men jag läste en artikel i Sydsvenskan som publicerades idag, den artikeln har bekymrat mig en hel del.

Kortfattat är artikeln, 20 frågor till Stavros Louca, en intervju med Stavros Louca. Stavros är lärare i bland annat matte och NO, dvs i Naturorienterande ämnen. Allt i intervjun börjar inledningsvis helt som vanligt, lite trevliga allmängiltiga frågor om vardagen och tillvaron som ingen egentligen bryr sig nått nämnvärt om, men sen kommer det lite mer allvarliga saker:

Vilken är vår tids största bluff?
– Jag skulle vilja säga att det är evolutionsteorin, det finns alldeles för måna lakuner (luckor) i den för att jag skall kunna övertygas om att människan kommer från aporna. Jag tror på skapelsen. Men det betyder inte att jag är kreationist och tror att världen skapades för några tusen år sedan.

Detta svar kommer då från en NO-lärare, min största förhoppning är att det blivit nått allvarligt fel i kommunikationen mellan journalisten och Stavros.

En NO-lärare borde ha kunskap nog att veta att människorna inte kommer från aporna, människorna är mer att betrakta som en avlägsen kusin till aporna, en av flera grenar som evolutionen orsakat.

Hela grundprincipen för evolutionsprocessen bygger på att varje levande organism anpassar sig till omvärlden genom pyttesmå förändringar under väldigt långa tidsrymder. Skulle denna anpassning inte ske så hade inget levande klarat sig på jorden. Ett mycket enkelt sätt att se effekten av pågående evolution är att människan har olika blodgrupper och olika ögonfärg. Det råder inga som helst tvivel på att geografiskt avskärmade öar har utvecklat arter som enbart finns på den platsen, och så vidare, det finns gott om belägg för hur evolutionsprocessen fungerar och dess resultat.

Det råder inga som helst tveksamhet om hur utvecklingen går till och även kommer att fortsätta, däremot verkar det i detta fall vara skralt med kunskapen, eller nedlagd tid på att tillgodogöra sig den forskning som finns tillgänglig. En välutbildad praktiserande NO-lärare borde inte ha dessa luckor i sin kunskap.

Som en tragisk jämförelse, i en undersökning från i år visar att, 29% av alla Ryssar tror på fullt allvar att människan lev tillsammans med dinosaurier… det är “bara” en differens på nästan 64 miljoner år mellan att dinosaurierna slogs ut och det som vi numera kalla människa vandrade på jorden, ännu värre blir det, för 32% av ryssarna svarade att solen snurrade runt jorden. Det är tragiskt. Samma undersökning, fast från 2007 hittar du hos VCIOM.

Sen fortsätter intervjun med Stavros Louca vidare:

Vilken bok eller film återkommer du alltid till?
– Det är matte- och NO-böcker. Och Bibeln, Jag har läst Bibeln många gånger. Kan du tänka dig att i Tredje Mosebok, som skrevs 1500 före Kristus och långt före de greksika matematikerna, kan man till och med läsa om hur man räknar ut en cirkels omkrets!”

PI

Jag hoppas även detta är en grav felcitering, för Tredje Moseboken handlar mest om renlighet, ceremonier, prästers invigning, rena och orena djur, högtider och löften av olika slag, att man skall slå ihjäl bögar och att kvinnor är värda mindre än män. Inte mycket till matematik där inte.

Några få referenser som jag hittar i bibeln finns bland annat i Första Kungaboken 7:15 och 7:23  där får man lite mått på en cirkel, men inget som påminner om hur man räknar ut omkretsen, ingen matte där heller. Det skulle vara intressant att få reda på hur NO-läraren tänkt där.

För dem som undrar så räknar man ut omkretsen på en cirkel med formeln Omkrets = PI x diametern på cirkeln. Äldsta beläggen för att nån räknat på PI kommer från Babylonierna, ca 2000 år fkr, de använde värdet 25/8 som värde på PI.

Vad beror nu allt detta på, jag vet inte, men en misstanke är att NO-läraren är religiös och inte vill släppa taget om sin personliga övertygelse, för mig får han gärna tro på vad man vill, men det blir lite konstigt när man vägrar ta till sig belagd forskning. Det skulle vara intressant att få veta vad som ligger bakom allt detta.

Dagen är nu slut, jag går hem till min älskade hustru.

Feb 262011
 

Idag har det inte blivit mycket gjort, älskade hustrun gick till jobbet innan jag pallrade mig ur sängen, men sen tog jag mig i kragen, åt frukost, klappade katterna och sen satte jag på mig spikskorna!

En härlig långpromenad, temperaturen låg precis över fryspunkten, bara sådär 25 grader varmare än häromdagen 🙂

Jag har ju slarvat bort laddaren till en av mina telefoner, så det blev ett besök till huvudleverantören för att inhandla en ny, passade på att hämta lite mat i samma veva, det lackade ju mot lunch.

Inne i stan hade man byggt upp en ramp där man kunde åka skidor, fast jag gick förbi, det spelades på tok för hög och framförallt urusel musik, så jag hade bara blivit irriterad om jag stått kvar och tittat, trist det där att de skall spelas skitmusik vid såna arrangemang.

Medan hustrun jobbade så gick även jag till jobbet 🙂 Ett par timmars arbete blev det innan jag gick och mötte hustrun vid bussen, sen blev det hemlagad pizza med hustrun, Jesper och Frida, gott och trevligt sällskap!

Love Generation, Melodifestivalen 2011

Det närmar sig final på melodifestivalen, denna kväll var det deltävling i Malmö, vi kikade på detta under kvällen, det är en hel del låtar som inte håller särskilt bra klass, dock är det en stunds förströelse, det är nog syftet med det hela 🙂

Go’Kväll!

Feb 242011
 

Inatt har det verkligen varit myggfritt, kallt som attan, tur att jag får krypa nära hustrun så man inte riskerar att frysa, för när jag tittade på temperaturen innan jag somnade så stod silvret på -20C, det blev ytterligare svalare under natten.

Gävle 23-23 Februari 2011

En av mina kollegor hade haft -28 på sin termometer i morse, huvva!

Nu har älskade hustrun och jag ätit middag, så det är hög tid för mig att gå till köket för att baka kavring och såna där bruna bollar 🙂

Go’Kväll!

Feb 222011
 

Ännu en ny dag, man får vara glad för dem varenda en. Idag hade jag inplanerat ett möte på NTNU med två studenter som arbetade med arkitektur, jag samtalade med dem om ljus och tekniken kring detta, ett mycket givande samtal. Sen var det ett stort plus i kanten att de byggt en makalöst fin modell. Det är i dessa tider vanligt att arkitekter gör en 3D ritning med massa rendreringar, men en modell, det slår all modern teknik med hästlängder.

Efter mötet traskade jag iväg mot närmsta hållplats för flygbussen, det byggs massor i Trondheim just nu, en del av genomfarten genom stan skall grävas ner i backen, detta är ett gigantiskt jobb, ett stort antal fastigheter kring Rosenborg har evakuerats för att säkerställa att ingen kommer till skada under bygget.

I väntan på flygbussen, Trondheim

Nu höll jag nästan på att missa flygbussen, den var på god väg att köra förbi hållplatsen innan jag fick stopp på den. Tydligen skulle jag ha vinkat in bussen för att chauffören skulle förstått att jag ville åka med, att jag stod vid hållplatsen för flygbussen, med en resväska var tydligen inte nog för att chauffören skulle kunna räkna ut att jag ville åka med flygbussen…

På Vaernes flygplats blev det lite krångel i säkerhetskontrollen, jag hade för mycket skräp med mig i ryggsäcken, och deras genomlysningsmaskin klarade helt enkelt inte av att “se” vad jag hade i väskan, men jag hjälpte till, tömde ur min väska, och efter det gick allt bra.

Flyget som skulle ta mig till Oslo

Det var lite skumpigt på väg ner mot Oslo, men man är ju rätt van vid det här laget. I Oslo blev det en rätt kort väntan innan det var dags att kliva på nästa plan, nu med siktet inställt mot Arlanda.

Gardemoen

All restid är rätt trist, det är svårt att göra nått vettigt av all denna tiden, som bäst kan man kontemplera tillvaron, det kanske är bra att även sådan tid finns. Jag hade gjort ett enda inköp på flygplatsen, två askar med IFA Pastiller, detta är en delikat liten Norsk pastill som faller mig väl i smaken.

Nu var det nått konstigt med dessa, jag tror att de måste varit frusna, för pastillerna föll i bitar när man la dem i munnen, som om de frusit sönder. Det är ju bistra tider nuförtiden 🙂 Men smaken var som den skulle, och det är grejer det!

IFA Pastiller

Nu är jag hemma i Gävle, älskade hustrun hämtade mig vid stationen, skönt, för då slapp jag gå i kylan hemåt. Med detta drar vi igen gardinen för idag, klockan har hunnit bli sena kvällen igen, imorgon är en ny dag med nya utmaningar.

Tjingeling!

Feb 192011
 

Idag var det dags för en milstolpe i mitt liv, jag hade det på känn redan tidigt på dagen, nu skulle det bli en makalös upplevelse, denna kväll var det inbokat konsert med ingen mindre än M.A. Numminen. Arenan var Maxim, dvs den byggnad som tidigare var den södra stationen i Gävle. För länge sedan, fram till 1933 hade Gävle två stationen, en på norra sidan av Gavleån och en på södra sidan av Gavleån.

I huset inryms numera Maxim, en arena för konserter och nöje, och det var här M.A. Numminen klev upp på scenen vid klockan 20:00. Stämningen i lokalen var god, några var lite småberusade men ändå inte så illa störande. M.A. tog ned dem med en van han till en lugn nivå, imponerande .

M.A. Numminen, Maxim Gävle

Vi fick åka med på en resa genom finska svårmodet sett ur tangons synvinkel, hans säregna musikstil, ett signum som inte går att ta miste på återfanns i varje låt. Ibland undrar jag om han driver med oss, hur mycket är allvar, hur mycket är genialitet och hur mycket är genialitet, jag har ingen aning, enda jag vet är att det är en fantastisk upplevelse.

M.A. Numminen, Maxim Gävle

Mellan låtarna kom alltid ett tack i form av “Tack Människor”, vilken underbar fras, Tack Människor. Numminens vapendragare Pedro Hietanen takterade dragspel och klaviatur, dock saknade Pedro en riktig flygel och fick hålla sig till en liten synt, för oss som lyssnade märktes ingen skillnad, men det kom upp som ämne vid ett flertal tillfällen under konsertens gång. Pedro var även duktigt förkyld, fast när det nu är proffs på scenen så löstes även det.

Då de “bara” var en duo denna kväll, så blev det tyvärr inga av M.A.’s mer rockiga låtar, det blir lite svårt att få till det på bara två personer, men vad gör väl det, vi fick höra klassiker som “Katten också”, “Jag har sett fröken Ellen i badet” och självklart hans tolkning av “Som en gummiboll”. Den senare var för övrigt lill-babs först med att sjunga i Sverige (1961). Men Numminens tolkning är helt obetalbar.

M.A. Numminen, Maxim Gävle

I ett intensivt nummer spelades det visp på telefonkatalog, självklart följt av en mustig berättelse om hur den tekniken kom till. I andra nummer kom banjon fram, en rätt säregen spelstil presenterades, lite udda, men det fungerar ju så bra.

Efter att konserten inklusive extranummer var avklarade berättade M.A. att denna konserten varat över 30 minuter längre än vad det brukar ta, stämningen var god, likaså samspelet mellan scen och salong, det är grunden för en makalös upplevelse!

Sinnet är nu fyllt med ytterligare ett minne, ett oförglömligt sådant, en barndomshjälte som jag bara hört på radio och skiva finns nu på riktigt!

Go’kväll!