Sep 092011
 

Ännu en resande dag, frukost på hotellet i Hell, dryga timmens jobb på rummet innan det blev dags att promenera tillbaks till Hell International Airport. Det blir mycket tid som bara går åt till ingenting på dessa resor, svårt att få nått vettigt gjort.

Hell International Airport / Vaernes

Under resan fick jag dock lite gjort, flippade upp datorn och fortsatte skriva på en mjukvara som jag håller på med, rätt lagom utmaning att hålla på med.

Framme på Arlanda så lyckades jag komma med ett tidigare tåg än vad som var tänkt, skönt att slippa sitta där och vänta 🙂

Denna arbetsvecka har nu gjort sitt, åter till renovering på ovanvåningen!

Häpp!

 

Sep 082011
 

Frukosten på Namsen Motor Hotel var helt ok, lagom spartansk men fullt duglig för mina behov och smak. Inredningen i matsalen gick även den i skrikande 70-tals design dvs brunt, orange och en form av obeskrivlig mörkgrön historia. Enda som saknades var orange dörrknoppar i gjutet glas, det hade varit pricken över i.

Dagens arbete inleddes med in koll på bygget, med efterföljande mycket givande möte.

Bygget i Namsos

En bit efter lunch så var väl färdiga med allt som skulle gås igenom, så då fick det bli ett litet mat-besök nere på stan i Namsos, skall sanningen fram så är ju inte Namsos så värst stort så det gick rätt fort att gå från bygget ner till stan, en sisådär 5 minuter eller så 🙂

Pasta Vegetar på Den gamle nabo, Namsos

På Den gamle nabo var det stillsamt och rätt trevligt, inte massa flådigt krims krams utan mer rustikt. Jag slog till på en vegetarisk pasta som var mycket god, blir garanterat fler besök dit längre fram.

Namsos

Dagen var väl på nått sätt klar i och med avklarad lunch, så vi packade in oss i bilen för att rulla ner mot Vaernes igen, det är ju först imorgon som vi skall flyga hem men det fanns ingen anledning att stanna kvar i Namsos så planen var att sova vid flygplatsen istället.

Med dator i knät lyckades jag att boka rum på Rica Hell Hotell, det ligger precis vid flygplatsen, egentligen försökte jag hitta nått mer rustikt och hemtrevligt, men utbudet är ju som det är kring flygplatser så det fick bli ett sönderdesignat hotell istället.

Rica Hell Hotell, Vaernes

Mitt rum för natten på Rica Hell Hotell blev 331, utsikt över ett tak och lite ventilationsanläggning, min kollega fick ett rum som vätte inåt med fönster mot reception. Där gick fönsterna inte att öppna och luftkonditioneringen fungerade inget vidare. Det är lite synd att man inte har slagit mynt av att hotellet ligger i Hell, jag hade förväntat mig att personalen skulle öppna med frasen “Welcome to Hell”, men näpp, inget sånt här inte.

Rum 331, Rica Hell Hotell, Vaernes

Det blev nån timmes arbete innan kvällen var all, nere i lobbyn fanns en pub där vi fick oss ett par goda pils, får ta igen en del arbete under morgonens förmiddag innan planet hem rullar iväg, för nu är denna dagen slut och jag skall ringa till hustrun och sedan sova gott.

Natti!

Sep 072011
 

Vid 6-tiden denna morgon var jag nästan framme vid mitt jobb, det är lite för tidigt för min smak men bara till att bita i.

06:10 på väg till jobbet

Efter att alla förberedelser var klara, verktyg och dator packad så var nästa mål Alranda, med tåget tuffade jag och min kollega ner mot flygfältet. Mycket trötta pendlare som nickade till mest hela tiden befolkade tåget 🙂

Det blev inte mycket spilltid, snabbt genom alla kontroller och sen leta på gaten. Har man otur så kan det bli rejäla promenader på Arlanda, så var det denna morgon. När vi väl kom fram till gaten så var det bara till att stiga på planet, bälta fast sig och upp upp och iväg mot Hell International Airport!

Hell International Airport (TRD)

Första projektet för dagen var ett servicebesök på Rockheim, för övrigt väl värt ett besök för dem som kommer som besökare till Trondheim. Det pågår en hel del byggarbeten i området kring Rockheim, så det gungar till lite då och då, inte helt min grej om jag skall vara ärlig, jag vill att hus skall stå still om jag får välja 🙂

Entrén till Rockheim

Jobbet var enkelt, metodisk felsökning för att ringa in problemet, sen är det enkla kvar, dvs att åtgärda problemet, svårare än så är det inte. Nja, det här kanske inte hela sanningen, men det får duga bra för denna gång. Utan ingående kunskap i hur systemet är uppbyggt så är felsökning inte speciellt enkelt.

Rockheim

Klockan hade tickat på en bit in på eftermiddagen, ännu ingen lunch i magen, så vi åkte ut till Lade för ett besök på Café Benoni, de har prima veg-burgare som jag ofta spisat på med glädje.

Veg-Burgare på Café Benoni, Lade

Nästa mål för dagen var Namsos, det ligger ca 20 mil norr om Trondheim, så det fick bli bil längs E6 norrut. Nu är inte vägarna i Norge alla gånger av samma kaliber som i Sverige, det är mycket landsväg med hastigheter mellan 40-70 km/h. Geologin gör det svårt att få till motorvägar eller ens raka vägar. Å andra sidan är det rätt skönt med ett lägre tempo på vägarna även om det inledningsvis kan kännas lite frustrerande 🙂

Vi klämde in ett fikastopp på vägen, i krokarna kring Levanger stannade vi till på Innerhedsbakeriet, kan väl sammanfatta det som så att kaffet var helt ok men inredningen hade precis allt i övrigt att önska.

Innheredsbakeriet

Innheredsbakeriet

Rör man på sin stol så låter det i hela köpcentret, sån charm hade detta stället 🙂 Bilen rullade vidare på väg 17 mot Namsos, vädret började göra sig påmint, det blir lätt så vid kusten så vi blev bjudna på makalöst fina regnbågar både här och där.

Regnbåge strax söder om Namsos

Vi tog oss en kik runt stan, bland annat på bygget dit vi skall på möte imorgon, sen vidtog en stunds letande efter boende, inget var förberett men det brukar lösa sig ändå. Så även denna gången, men vi hamnade strax utanför centrum på ett klassiskt Motell. På Namsen Motor Hotell ligger bilparkering direkt utanför rummet och hela programmet som ett Motell skall ha. Inredningen var ett eldorado i orange, brunt och grönt, 70-talet var tillbaks!

Rum 108, Namsen Motor Hotell

Nåväl, jag och min kollega rundade av kvällen med en öl eller två i “baren”, det var gott och svalkande, tycker att Norsk öl oftast är väldigt god.

Nu återstår bara att ringa till  min älskade hustru, saknar henne.

Go’Natt!

Jun 042010
 

Skönt att det äntligen är fredag igen, ett par timmars arbete innan jag körde Micke till flygbussen, sen tillbaks för möte med tillhörande teknisk genomgång, alla dessa intensiva dagar tar på krafterna, så helgvilan är hett eftertraktad.

Bloggman

Vid ett snåret klev jag in i bilen och rullade mot Gävle, det är nästan 65 mil att köra, så pauserna är viktiga. Första stoppet blev i närheten av flygplatsen, det pittoreska samhället Hell innehåller en riktig juvel. se och njut, detta är en av Norges mest fotograferade godsexpeditioner.

Hell, Gods Expedition

Inte långt från gränsen blev det ett stopp till, vyerna i Norge är bland de mäktigaste.

Vy vid Meråker

I Meråker passade jag även på att införskaffa en eminent lunsj, Lefsa. Gott och onyttigt, de räckte hela vägen fram till Ljusdal. Nästan lite för mäktiga kan jag nog tycka, men gott.

Lefsa

Mil efter mil rullade förbi utanför rutan, det blev en och annan bensträckare då man kunde pissa ner sig lite, men så långa resor blir lätt enahanda. Det var dock en bra radioteater mot seneftermiddagen “Du är väl Svensk” tror jag den hette.

Nu är klockan sena kvällen jag har pratat i telefonen med min far, fått lite mat och ett glas vin.

Detta får bli alles för denna dag, jag är trötter.

Tjingeling!