Feb 222011
 

Ännu en ny dag, man får vara glad för dem varenda en. Idag hade jag inplanerat ett möte på NTNU med två studenter som arbetade med arkitektur, jag samtalade med dem om ljus och tekniken kring detta, ett mycket givande samtal. Sen var det ett stort plus i kanten att de byggt en makalöst fin modell. Det är i dessa tider vanligt att arkitekter gör en 3D ritning med massa rendreringar, men en modell, det slår all modern teknik med hästlängder.

Efter mötet traskade jag iväg mot närmsta hållplats för flygbussen, det byggs massor i Trondheim just nu, en del av genomfarten genom stan skall grävas ner i backen, detta är ett gigantiskt jobb, ett stort antal fastigheter kring Rosenborg har evakuerats för att säkerställa att ingen kommer till skada under bygget.

I väntan på flygbussen, Trondheim

Nu höll jag nästan på att missa flygbussen, den var på god väg att köra förbi hållplatsen innan jag fick stopp på den. Tydligen skulle jag ha vinkat in bussen för att chauffören skulle förstått att jag ville åka med, att jag stod vid hållplatsen för flygbussen, med en resväska var tydligen inte nog för att chauffören skulle kunna räkna ut att jag ville åka med flygbussen…

På Vaernes flygplats blev det lite krångel i säkerhetskontrollen, jag hade för mycket skräp med mig i ryggsäcken, och deras genomlysningsmaskin klarade helt enkelt inte av att “se” vad jag hade i väskan, men jag hjälpte till, tömde ur min väska, och efter det gick allt bra.

Flyget som skulle ta mig till Oslo

Det var lite skumpigt på väg ner mot Oslo, men man är ju rätt van vid det här laget. I Oslo blev det en rätt kort väntan innan det var dags att kliva på nästa plan, nu med siktet inställt mot Arlanda.

Gardemoen

All restid är rätt trist, det är svårt att göra nått vettigt av all denna tiden, som bäst kan man kontemplera tillvaron, det kanske är bra att även sådan tid finns. Jag hade gjort ett enda inköp på flygplatsen, två askar med IFA Pastiller, detta är en delikat liten Norsk pastill som faller mig väl i smaken.

Nu var det nått konstigt med dessa, jag tror att de måste varit frusna, för pastillerna föll i bitar när man la dem i munnen, som om de frusit sönder. Det är ju bistra tider nuförtiden 🙂 Men smaken var som den skulle, och det är grejer det!

IFA Pastiller

Nu är jag hemma i Gävle, älskade hustrun hämtade mig vid stationen, skönt, för då slapp jag gå i kylan hemåt. Med detta drar vi igen gardinen för idag, klockan har hunnit bli sena kvällen igen, imorgon är en ny dag med nya utmaningar.

Tjingeling!